Underbart är kort

Idag har vi varit hemma hos Spiggens farmor och farfar och blivit gödda.
Inte nog med att svärmor trollade fram både löjrom och chokladkaka. Och vin. Från ingenstans trollades det dessutom fram en gigantisk marsipanlimpa. Just for me, eftersom jag är den enda i familjen (ja DEN familjen...min familj med föräldrar och syskon är en helt annan story) som äter marsipan. Mina svärisar uppmuntrar detta marsipanätande kan man säga. Och jag uppmuntrar denna uppmuntran kan man väl också säga. Men nu mår jag lite illa...

Ja, men det är väl klart att det vore snyggare att fota marsipanlimpan när den inte var halväten.
Men sorry, jag hann inte.