Peppe och jag är på Spa minsann. Det tycker vi är micket, micket välförtjänt. Dels har vi lyckats hålla ihop i 11 år med psykisk hälsa i hyfsat behåll och passar på att fira det och dels så har vi sovit cirka noll hela nätter sista månaden. Inte för att vi tror att vi kommer sova så länge i morgon. Vi vaknar väl i sedvanlig Spiggvandrartid vid halv två men med lite tur kanske vi kan somna om sedan. Vi får se....som Spiggen säger när han inte vill lova för mycket. Peter och jag gjorde ju ett mycket misslyckat Spaförsök även i dec där vi blev vilseledda av en hemsida och åkte iväg för att i stort sett vända i dörren p.g.a sjuuuukt deprimerande ställe. Istället hamnade vi på hotell i Uddevalla då vi vägrade ge upp vår barnfria kväll och Peppe mådde dåligt efter sviterna av en matförgiftning och så fann vi ett dåligt julbord. Ja det var det ena med det tredje och dålig stämning. Så redan då bestämde vi att vi på vår årsdag skulle satsa på ett säkert kort och därför är vi nu på Vann utanför Lysekil. Ett superhärligt Spa med massor av krypinbassänger och med fin havsutsikt. Nu har vi badat oss trötta och slappar bara på sängen i väntan på middagen. Imorgon ska vi på massage och ansiktsbehandling och äta oss stinna av frukostbuffen. Det känns ganska bra nu!
Fina blommor hör årsdagar till.
lördag 25 januari 2014
torsdag 16 januari 2014
Ett stycke is
Jesanes vad jag har frusit idag. När jag nu äntligen hamnat i en varm säng så känns det som den ultimata lyxen. Och det är det ju också. Jag har varit i Jönköping hela dagen och hållit intervjuer åt en kund i ett iskallt kontor och även om Jönköping bara ligger ett par timmar bort i färdväg så är det en helt annan klimatzon. Typ som Sibirien. Och då kan det ändå inte mäta sig med Falköping där vi tyvärr stannade för tågbyte på väg hem och där det var så överjävligt kallt att min kollegas kropp låste sig i kramp och jag tappade livslusten lite. En timma senare, av i Götet och ljumma vindar mötte. Ja men typ. Behövde knappt vantar. Lycka är att komma hem. En späckad heldag med uppgång vid 5, köldfrossa, jobbpress OCH Falköping är mer än ett superpreggo mäktar med känner jag. Så godnatt good people.
söndag 12 januari 2014
Dorsia..Jag säger då det.
Idag samlade jag ihop ett par av de bästa jag vet och sportade en Afternoon Tea på Dorsia. Göteborgs i särklass piffgaste ställe, enligt mig. Här kan man på söndagseftermiddagar, till tonerna av Piaf prata bort några timmar samtidigt som man går på fat efter fat av godsaker. Servitriserna är vackra som pärlor i sina superflotta klänningar och plymer i håret och dessutom rara, supertrevliga och alerta som tusan. Det är Fancy Schmancy där inne, det kan man inte komma ifrån. Fast på ett helt igenom bra sätt. Avslappnat och välkomnande och det enda man tänker om det är att man i fortsättningen också skulle försöka var liiite mera piffig. Det här är placet för livsnjutare.
Och vi njöt.
Bästa söndagen på länge.
Och vi njöt.
Bästa söndagen på länge.
Ja det kan se lite mycket ut och så...men det gick bra. Väldigt bra. |
Jag var ju också så nöjd med att äntligen få användning av min fina, lite excentriska hatt. Den passar sällan in liksom. Men här var den perfekt. |
lördag 11 januari 2014
Dagens shopping
Kolla! Jag har köpt de första bebiskläderna. Alltså dem som hen ska packas in i som rykande färsk. Det ser ju ut som om jag är tvärsäker på könet men det är vi faktiskt inte. Trots att de försökte se på ultraljudet så gick det inte. Men både pojkar och flickor passar i rött och kaniner.
Spiggen blev inte heller utan förstås utan fick en ny matchande plyschdress i polkagris. Mycket bekväm troligtvis. Som någon påpekade är det svårt att skilja Spiggens pyjamasar från hans vanliga kläder, (Fast han själv har naturligtvis stenkoll) och det är precis så jag vill ha det. Så länge som det går. Jag vill att kläderna han bär ger full rörelsefrihet till vilka viga hopp och moves som helst. Inga hårda jeans eller knappar som kan skava. Inget som sitter för hårt åt i midjan eller med sömmar som ger ränder och avtryck i Spigghuden. Och inget för tufft helst heller. Jag avskyr tryck med Angry birds, Cars och annan skit. Men Bamse går bra av någon anledning. Och Alfons. Jag fattar ju att dagen kommer då jag inte kan stoppa vare sig trycken eller de hårda jeansen (eller att han prompt kanske vill vara utan mössa och vantar i minusgrader) men jag hoppas att det dröjer.
Spiggen blev inte heller utan förstås utan fick en ny matchande plyschdress i polkagris. Mycket bekväm troligtvis. Som någon påpekade är det svårt att skilja Spiggens pyjamasar från hans vanliga kläder, (Fast han själv har naturligtvis stenkoll) och det är precis så jag vill ha det. Så länge som det går. Jag vill att kläderna han bär ger full rörelsefrihet till vilka viga hopp och moves som helst. Inga hårda jeans eller knappar som kan skava. Inget som sitter för hårt åt i midjan eller med sömmar som ger ränder och avtryck i Spigghuden. Och inget för tufft helst heller. Jag avskyr tryck med Angry birds, Cars och annan skit. Men Bamse går bra av någon anledning. Och Alfons. Jag fattar ju att dagen kommer då jag inte kan stoppa vare sig trycken eller de hårda jeansen (eller att han prompt kanske vill vara utan mössa och vantar i minusgrader) men jag hoppas att det dröjer.
fredag 10 januari 2014
Fredag med räkor, Spiggar och nya kuddar.
Jag vill ju egentligen visa mer av det nya huset men jag känner att det är lite svårt. Det är så himla fint och vi trivs så otroligt bra men än så länge är det just ett hus mer än ett hem. Alltså det där lät ju helt fel för det känns verkligen hemma men vad jag menar är att ett hem växer fram. Det tar så lång tid att få det som man vill ha det och innan man känner att det är VI liksom. Inget är klart och visserligen så skall det kanske inte bli klart någonsin utan vara ett levande projekt. Och inte ens med alla pengar i världen hade vi kunnat få klart det så snabbt som jag kanske skulle önska. Man måste känna sig fram, flytta runt saker och se alla rum i dygnets och årstidernas olika ljus. Var behövs belysning, var behövs färg och kanske ett piano?
Men varje dag gör jag något i alla fall. Om inte köper något, så byter plats på någon matta, sätter upp någon liten krok och känner mig genast mera nöjd. Idag fick jag äntligen tag på ett par kuddar till vår bänk i hallen. Det har tagit mycket mer tankekraft än vad som känns vettigt, att fundera på nyans och storlek och sånt. Krävt sin kvinna. Viktiga grejer.
Men nu är det fredagkväll och Spiggen är nattad för åtminstone första gången. Det känns som vi ägnar oss åt någon slags hela havet stormar på kvällarna där alla springer runt och letar efter en ledig säng att lägga sig i och där man gärna (eller ja...gärna och gärna) byter ett par gånger.
Men det finns räkor, flera avsnitt av Homeland och en stor godispåse att arbeta på så det känns som kvällen har potential, minst sagt. Trots sängbytarsnurren om några timmar.
Men varje dag gör jag något i alla fall. Om inte köper något, så byter plats på någon matta, sätter upp någon liten krok och känner mig genast mera nöjd. Idag fick jag äntligen tag på ett par kuddar till vår bänk i hallen. Det har tagit mycket mer tankekraft än vad som känns vettigt, att fundera på nyans och storlek och sånt. Krävt sin kvinna. Viktiga grejer.
Men nu är det fredagkväll och Spiggen är nattad för åtminstone första gången. Det känns som vi ägnar oss åt någon slags hela havet stormar på kvällarna där alla springer runt och letar efter en ledig säng att lägga sig i och där man gärna (eller ja...gärna och gärna) byter ett par gånger.
Men det finns räkor, flera avsnitt av Homeland och en stor godispåse att arbeta på så det känns som kvällen har potential, minst sagt. Trots sängbytarsnurren om några timmar.
Kuddarna är från Åhlens, möbeln från Bruka och tavlan är en stöld från Peters bror |
Etiketter:
Helg,
Inredning,
mig och mitt,
Sova hela natten,
Spiggen
onsdag 8 januari 2014
Spiggen och mamma konverserar
Jag har fått tips från olika håll att jag ska fråga Spiggen varför han sovasjälv-vägrar.
Det har jag gjort.
Den dialogen ser ut ungefär såhär:
-Varför vill du inte sova själv då Spiggisen?
-För att jag inte vill det...
-Nähä, och varför det då?
-För att jag tycker inte om det...
-Nähä, och varför det då?
-För att jag vill sova med DIG.
-Okej...men varför det då?
-För att jag tycker väldigt mycket om dig.
-Jag tycker väldigt mycket om dig också Spiggen. Tror du att du snart kommer vilja sova själv igen?
-Vi får se....
-Ja.
Mammas gull. Han vet hur man vinner en diskussion med avväpnande argument
Det har jag gjort.
Den dialogen ser ut ungefär såhär:
-Varför vill du inte sova själv då Spiggisen?
-För att jag inte vill det...
-Nähä, och varför det då?
-För att jag tycker inte om det...
-Nähä, och varför det då?
-För att jag vill sova med DIG.
-Okej...men varför det då?
-För att jag tycker väldigt mycket om dig.
-Jag tycker väldigt mycket om dig också Spiggen. Tror du att du snart kommer vilja sova själv igen?
-Vi får se....
-Ja.
Mammas gull. Han vet hur man vinner en diskussion med avväpnande argument
För att sen tjata till sig hjärtformade plättar. Jag är så fett ägd. |
Lunchlycka
Om man inte var lycklig innan så blir man det när detta vankas till lunch. Om man ska vara petig så vankades soppa och macka först, men i min iver över sötchocken så fastnade det inte på bild. Steinbrenner & Nyberg alltså. Good stuff.
tisdag 7 januari 2014
Tröttma
Ledigheten har tagit ut sin rätt. Jag är sjukt trött idag och behöver minst en ledighet till för att vila upp mig. Helst en lite mer ledig variant. Gärna med fler sovmornar, spa-vistelser och vågskvalpsmeditation. En sömnkrånglande unge var inte alls beställt men kommer den i gosig förpackning så tar man ju emot det ändå liksom. Om än med grusig blick.
Vi har dessutom varit förvånansvärt sociala det här jullovet. Det tar på krafterna. Träffa folk och sånt. Det har ju inte varit så fett med det sociala under hösten direkt så det var kul att skärpa till sig lite. Bra för oss liksom. Jag har knappt ens svarat i telefon på 4 månader och hade det inte varit för min förtjusande personlighet så hade jag nog knappt en kotte kvar att umgås med efter denna period av isolering. Men det hade jag och det gladde mig mycket.
Och idag började jag tydligen jobba igen och efter att ha hängt med Spiggen under natten så kändes det en aning tidigt när klockan ringde vid cirkus kvart över aptidigt. (5)
Men det var kul att komma till jobbet i de nya lokalerna och upptäcka att de bjöd på överblivna ischoklad och hade chocodream som tillval i kaffemaskinen. Man måste ha lätt till glädje.
Så ikväll multitaskar jag endast med att sitta i telefonkö och ligga i sängen läsandes den här boken som jag varit sugen på så länge. Då gör det ingenting att hjärnan är potatismos eller ens det faktum att jag ser ut som en sur prost när jag är jättetrött. Med håret på ända, streck där ögon lämpligen bör sitta, bakpressat huvud=dubbelhaka och putig surmun. Väldigt sött.
Vi har dessutom varit förvånansvärt sociala det här jullovet. Det tar på krafterna. Träffa folk och sånt. Det har ju inte varit så fett med det sociala under hösten direkt så det var kul att skärpa till sig lite. Bra för oss liksom. Jag har knappt ens svarat i telefon på 4 månader och hade det inte varit för min förtjusande personlighet så hade jag nog knappt en kotte kvar att umgås med efter denna period av isolering. Men det hade jag och det gladde mig mycket.
Och idag började jag tydligen jobba igen och efter att ha hängt med Spiggen under natten så kändes det en aning tidigt när klockan ringde vid cirkus kvart över aptidigt. (5)
Men det var kul att komma till jobbet i de nya lokalerna och upptäcka att de bjöd på överblivna ischoklad och hade chocodream som tillval i kaffemaskinen. Man måste ha lätt till glädje.
Så ikväll multitaskar jag endast med att sitta i telefonkö och ligga i sängen läsandes den här boken som jag varit sugen på så länge. Då gör det ingenting att hjärnan är potatismos eller ens det faktum att jag ser ut som en sur prost när jag är jättetrött. Med håret på ända, streck där ögon lämpligen bör sitta, bakpressat huvud=dubbelhaka och putig surmun. Väldigt sött.
Etiketter:
Jul,
mig och mitt,
Sova hela natten,
Spiggen,
Vardag
måndag 6 januari 2014
Rea och sånt
Reashoppingen är bra nu som ni kanske har märkt.
Eftersom det regnade småspik i Göteborg i dag så tog vi en runda på Frölunda Torg medan Spiggeriet var i tryggt förvar hos farmor och farfar och hade tabberas på julens bullar och kakor.
Jag fyndade både underkläder och kläder till Spiggen samt Eight Hour cream till halva priset som jag inte kan stå emot att bunkra. Jag har det som nattcreme bland annat (Och till torra Spiggkinder). Har ni provat det? Ett redigt lager vid sängdags och man vaknar upp som en barnrumpa. Nice stuff.
Men mitt bästa fynd var handskarna nedan. De har jag gluttat på på Haga Hem sedan i höstas men inte fått tummen ur. Nersatta med 50%. Himla bra.
De är hemskt piffiga tycker jag. "Lite färg piggar ju upp" sa expediten och det är ju sant även om jag tycker att hon överdrev en smula. Det är ju inga cirkusvantar direkt.
Men hon var lika svartklädd som jag och tyckte kanske att den lilla röda rosetten var höjden av färgutsvävning. Tja kanske.
Eftersom det regnade småspik i Göteborg i dag så tog vi en runda på Frölunda Torg medan Spiggeriet var i tryggt förvar hos farmor och farfar och hade tabberas på julens bullar och kakor.
Jag fyndade både underkläder och kläder till Spiggen samt Eight Hour cream till halva priset som jag inte kan stå emot att bunkra. Jag har det som nattcreme bland annat (Och till torra Spiggkinder). Har ni provat det? Ett redigt lager vid sängdags och man vaknar upp som en barnrumpa. Nice stuff.
Men mitt bästa fynd var handskarna nedan. De har jag gluttat på på Haga Hem sedan i höstas men inte fått tummen ur. Nersatta med 50%. Himla bra.
De är hemskt piffiga tycker jag. "Lite färg piggar ju upp" sa expediten och det är ju sant även om jag tycker att hon överdrev en smula. Det är ju inga cirkusvantar direkt.
Men hon var lika svartklädd som jag och tyckte kanske att den lilla röda rosetten var höjden av färgutsvävning. Tja kanske.
fredag 3 januari 2014
Men vad nu då?
Spiggisen har börjat krångla på nätterna igen. Vi står som frågetecken. Från att varit världens enklaste barn att lägga, bara säga godnatt till, släcka ljuset och gå därifrån så har han nu börjat gå upp efter han lagt sig, gråta på kvällarna och vakna på nätterna. Han kommer in till oss men kan inte somna om utan vrider och vänder sig och håller alla vakna.
Efter att ha varit bortskämda så länge så är detta en chock för oss.
Trött blir man. Påt.
Tips mottages gärna.
Efter att ha varit bortskämda så länge så är detta en chock för oss.
Trött blir man. Påt.
Tips mottages gärna.
torsdag 2 januari 2014
Jullovsaktivitet
Spiggen och jag har fortfarande jullov vilket är fantastiskt. Vi kunde ligga i sängen till 10, kolla på tåg och Pippi Långstrump på mobilen och gömma oss för vargar och hajar. Kvalitetstid tror jag man säger på klyschiska.
Sedan tog vi en busstur in till jobbet för att inspektera de nya lokalerna dit vi flyttat. Mest för att jag råkat låsa sim-kortet på min jobbmobil och på ett mycket intelligent sätt packat ner kortet med koderna i en av flyttkartongerna som givetvis stod längst in, längst ner. Ett träningspass för vem som helst och för ett preggo ett sju helsickes bootcamp som gav svettning på såväl rygg som överläpp.
Därför fick vi fylla på med fika innan vi begav oss hem igen. Spiggen surnade till över caféets pannkaksbrist men beställde tillslut in lite våfflor istället, flörtade till sig extra grädde och mjölk och var idel solsken hela tiden. Trivsel.
Det kan ju bli lite hur som helst när man åker iväg med den ongen men när vi kom hem så kunde vi åtminstone denna gången konstatera att vår lilla utflykt varit lyckad med lägsta nivå av tandagnissel.
På kvällen har vi haft besök av Peters bror och hans tjej Miss Universum och Spiggen bjöd på guidad tur genom huset, deluxversionen inklusive allt. Det betyder speciella stopp vid vissa stationer som kan innebära tebjudning på hans rum, uppvisning av såväl ficklampa som pyjamasen samt visning av sina bebisbilder. Victor åkte också på sagoläsning och Spiggen var som vanligt salig över att träffa dem.
En bra torsdag kan man väl säga.
Sedan tog vi en busstur in till jobbet för att inspektera de nya lokalerna dit vi flyttat. Mest för att jag råkat låsa sim-kortet på min jobbmobil och på ett mycket intelligent sätt packat ner kortet med koderna i en av flyttkartongerna som givetvis stod längst in, längst ner. Ett träningspass för vem som helst och för ett preggo ett sju helsickes bootcamp som gav svettning på såväl rygg som överläpp.
Därför fick vi fylla på med fika innan vi begav oss hem igen. Spiggen surnade till över caféets pannkaksbrist men beställde tillslut in lite våfflor istället, flörtade till sig extra grädde och mjölk och var idel solsken hela tiden. Trivsel.
Det kan ju bli lite hur som helst när man åker iväg med den ongen men när vi kom hem så kunde vi åtminstone denna gången konstatera att vår lilla utflykt varit lyckad med lägsta nivå av tandagnissel.
På kvällen har vi haft besök av Peters bror och hans tjej Miss Universum och Spiggen bjöd på guidad tur genom huset, deluxversionen inklusive allt. Det betyder speciella stopp vid vissa stationer som kan innebära tebjudning på hans rum, uppvisning av såväl ficklampa som pyjamasen samt visning av sina bebisbilder. Victor åkte också på sagoläsning och Spiggen var som vanligt salig över att träffa dem.
En bra torsdag kan man väl säga.
onsdag 1 januari 2014
Nyår och sånt
Nyårsaftnar/dagar ser onekligen lite annorlunda ut nowadays.
Vi hade en superfin nyår. 8 vuxna, 4 barn och därmed en ljudvolym som ett bättre diskotek.
Men det där nya inslaget av paus för korvmackeätning framför "Bananer i pyjamas" är något nytt och har hittills ingelunda varit en tradition. Inte heller det modesta förtärandet av alkoholhaltiga drycker. Man kan ha roligt utan att dricka som någon sa. (Precis som man kan dricka utan att ha roligt höhö)
Vi hade delat upp matlagningen också. Mycket praktiskt för trött gravid som ändå vill ha kalas.
En gör det ena och en annan gör det andra. Själv gjorde jag efterrätt. En oerhört otjusig creme brulee som såg sjukt skeptisk ut i sin form och som jag misstänkte skulle ha konsistens som scrambled eggs ungefär. Det hade den inte. Den var fantastisk. Det är insidan som räknas, återigen.
Till förrätt åt vi hummertoast och hummersoppa vilket ju var festligt värre och urgott och sedan hade vi lejtut huvudrätt till umgängeskretsens mästerkock nummer ett som bjöd på den bästa oxfilén jag ätit i mitt liv. Köttet var så mört att man kunde tro att det var tofu eller nåt. Förutom smaken då.
Det var så gott att man blev lite förbannad faktiskt. Och vi åt som om vi hungerstrejkat en månad.
Vi bjöd hem honom i dag igen (och i morgon) och har stått och spanat genom fönstret hela eftermiddagen med tomma tallrikar framför oss. Hoppas att han kommer snart innan vi hinner ta fram varsin ostmacka. Han kanske trodde att vi skämtade. Man skämtar aldrig om sådant.
Sedan blev det tolvslag och tomtebloss, pussar och löften. Och sedan vaknade Spiggen av raketerna och hade darr värre på underläppen och ville inte somna om förrän alla gäster hade somnat/alternativt gått hem så han kunde somna mellan Peter och mig och bidraga till trevnad genom att rytmiskt sparkaPeter i ryggen resten av natten.
I morse fann vi till vår glädje att Gullegoj med föräldrar fortfarande var kvar så det blev sconesfrukost och skogspromenad och (för vissa) 100 varv runt matbordet ivrigt flaxandes till "fågelsången"...ni vet..
En toppendag helt enkelt.
Tyvärr tog jag typ inga bilder alls under kvällen. Utom på skitskumma grejer som:
Vi hade en superfin nyår. 8 vuxna, 4 barn och därmed en ljudvolym som ett bättre diskotek.
Men det där nya inslaget av paus för korvmackeätning framför "Bananer i pyjamas" är något nytt och har hittills ingelunda varit en tradition. Inte heller det modesta förtärandet av alkoholhaltiga drycker. Man kan ha roligt utan att dricka som någon sa. (Precis som man kan dricka utan att ha roligt höhö)
Vi hade delat upp matlagningen också. Mycket praktiskt för trött gravid som ändå vill ha kalas.
En gör det ena och en annan gör det andra. Själv gjorde jag efterrätt. En oerhört otjusig creme brulee som såg sjukt skeptisk ut i sin form och som jag misstänkte skulle ha konsistens som scrambled eggs ungefär. Det hade den inte. Den var fantastisk. Det är insidan som räknas, återigen.
Till förrätt åt vi hummertoast och hummersoppa vilket ju var festligt värre och urgott och sedan hade vi lejtut huvudrätt till umgängeskretsens mästerkock nummer ett som bjöd på den bästa oxfilén jag ätit i mitt liv. Köttet var så mört att man kunde tro att det var tofu eller nåt. Förutom smaken då.
Det var så gott att man blev lite förbannad faktiskt. Och vi åt som om vi hungerstrejkat en månad.
Vi bjöd hem honom i dag igen (och i morgon) och har stått och spanat genom fönstret hela eftermiddagen med tomma tallrikar framför oss. Hoppas att han kommer snart innan vi hinner ta fram varsin ostmacka. Han kanske trodde att vi skämtade. Man skämtar aldrig om sådant.
Sedan blev det tolvslag och tomtebloss, pussar och löften. Och sedan vaknade Spiggen av raketerna och hade darr värre på underläppen och ville inte somna om förrän alla gäster hade somnat/alternativt gått hem så han kunde somna mellan Peter och mig och bidraga till trevnad genom att rytmiskt sparkaPeter i ryggen resten av natten.
I morse fann vi till vår glädje att Gullegoj med föräldrar fortfarande var kvar så det blev sconesfrukost och skogspromenad och (för vissa) 100 varv runt matbordet ivrigt flaxandes till "fågelsången"...ni vet..
En toppendag helt enkelt.
Tyvärr tog jag typ inga bilder alls under kvällen. Utom på skitskumma grejer som:
En dålig bild på dukningen |
Vit, hårig arm i plastarmband |
Positiv kille som eventuellt var bjuden, med rörigt kök som läcker kuliss. |
Gött kött |
Samt världens finaste Spigg. Han är ju inte skum förstås. Mest bäst. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)