Saffranskladdkaka. Är det jul så är det

Men vilket väder vi hade i natt och i morse. Som en räddande ängel hörde en vän av sig och erbjöd sig köra Spiggen till dagis. Antagligen vet hon hur min frilla och nylle ser ut när det utsätts för hårt väder och ville skona världen från detta. I vilket fall som helst var det snällt. Väldigt snällt.

Med tiden jag sparade på den uteblivna mardrömspromenaden bakade jag en förträfflig kladdkaka och bjöd henne på.

Någon skönhet blev den inte. Speciellt inte som jag pimpade till den med en näve minimarshmallows i glada pasteller som faktiskt varken gjorde till eller från för smaken men definivt från för utseendet. Om ni kollar noga ser den lite möglig ut på sina ställen. Det är de blå och gröna marshmallowsarna som smält ut lite och bildat modern konst. Och de liksom mörkbruna leverfläckarna kakan har på ovansidan är också deras förtjänst.

Men allvarligt,skit i det. Den smakade som älvblod gör för vampyrer. 

Här kommer receptet. 

Kanske kan ni också bjuda någon snäll.

"12" portioner. (Hahahahahaha)

100 gram smör

1 paket saffran. 0,5 gram alltså.

100 gram vit choklad

2 ägg

2 dl strösocker

2 dl vetemjöl

0 minimarshmallows i glada pasteller

Gör så här.

Sätt på ugnen på 175 grader

Smörj en springform (24 centimeters)

Smält smör

Tag från plattan och blanda i saffran och den vita chokladen som du hackat lite grann

Rör tills chokladen smält och du fått en skitgod sås i kastrullen

Blanda ägg och socker i en bunke, häll i smörsåsen och sen mjölet. Blanda, blanda.

Häll sedan inte i marshmallowsarna men kanske kan du komma på något eget att pigga till den med. Bara fantasin sätter gränser hörni.

Häll i formen

In i ugnen

Tag ut efter 20 min

Konstatera att värst vad den blev platt.

Låt svalna

Ät den

Bli poppis

Må illa. 

Baka med Ingegerd

Ikväll varvar jag omsorgerna av en febrig Spigg med att baka trevliga jullimpor inför Julens alla limpkrävande små bjudningar. Eller limpa och limpa.. Vad kännetecknar en limpa? Är allt avlångt bröd, med undantag baguette, limpor? Det tycker jag.

Receptet har jag fått av Peppes faster som fått det av någon som fått det av någon. Det är sådär käckt och gammaldags med en liten historia högst upp om hur det från början hamnade i allmänhetens åpna händer. Kolla här:

"Vill ni ha ett helt underbart fullkornsbröd? Sa en röst i Ring & Skriv-telefonen för lite sedan

Det var Ingegerd Westling som berättade om brödet hon fått av en äldre dam i Boden.

(Alltså. Det är först nu jag fattar att de antagligen menar " i mobilen". Har alltid tänkt mig att Ingegerd ringt in till något puttrigt förmiddagssänt radioprogram vid namn Ring & Skriv-telefonen...ja men typ "Ring så spelar vi" ( om ni minns) fast med recept och små gulliga berättelser om barnbarn och dagens ros och sånt där. Hemmets journal fast radio. Inte fan vet jag.

Åt detta bröd någon jul för ett tag sedan och tyckte det var very smaskigt men varje gång jag tänkt att baka det har jag avskräckts av den gedigna inköpslistan av olika mjölsorter som man både behöver skriva ner och sedan dessvärre också följa. Dvs köpa, bära hem och även förvara. ( och försvara för en äkta make som inte förstår sig på mjöl utan vill ha rymd i skåp och låda)

Men härom dagen proppade jag barnvagnen full med Icas alla tillgängliga mjölsorter och här är jag nu då. I förkläde och allt.

Så här kommer resten av receptet. Det är åtminstone väldigt lätt. 

Tag först fram två trevliga avlånga formar som rymmer 1,5 liter och smörj dem med smör och sätt ugnen på 175 grader. Så är du förberedd och kan känna dig välorganiserad och husmoderlig, så som jag gärna föreställer mig att Ingegerd är.

Blanda:

2 dl grahamsmjöl

2dl grovt rågmjöl

2 dl vetegroddar

2,5 dl havrekross. ( köp inte det. Sjukt onödigt. Ett havregryn är inte direkt okrossbart så gör det själv. Ha! Anarki)

2 dl vetekli ( glömde jag köpa trots noggrann läsning av ingrediensförteckning. Ringde mamma med falsettröst och frågade vad jag skulle ta mig till. " ta något annat" sa mamma som är den svårstressade typen. Jag tog lite mer av de andra mjölsorterna istället. Ingen dog.

5 dl vetemjöl

3 dl rågsikt

2 tsk salt

5 tsk bikarbonat.

Blanda nu detta ordentligt.

Ös sedan i en liter fil och 1,5 dl sirap och blanda igen

Häll i formarna

Grädda på nedersta falsen i 75 min

Sedan hälsar också Ingegerd att brödet håller sig saftigt i flera dagar om det förvaras i plastpåse i rumstemperatur. Det går också att frysa. ( till skillnad från andra bröd undrar jag då med onödigt tråkig attityd)

"Lycka till med julbrödet!" Står det längst ner i receptet.

All denna trevlighet.

Helt varm blir man.

Seriemaraton och bullar

Det är väldigt skönt att vara hemma. Jag verkar inte vara den rastlösa typen direkt. Jag är fullkomligt nöjd med att spendera dagarna i soffan framför säsong efter säsong av Downton Abbey, min absoluta favoritserie för tillfället och som jag väl är sist i landet med att se. Men himmel vad bra den är. Jag är helt till mig. Inne på säsong tre nu och hela nätterna drömmer jag om Mr Bates, Lady Mary och Matthew. (Åh Matthew....)
Mellan varven försöker jag göra lite nytta här hemma också. Tvätta och städa och sånt. Och planera vilka inköp som prompt måste göras till huset.
Så har jag också äntligen kommit igång med bakandet som jag ju innan Downton Abbey gjorde entré i mitt liv, trodde skulle bli min huvudsyssla medan jag var hemma och jäste färdigt bebisen. Det har inte blivit så mycket av det trots min fina nya Kitchen aid. Eller på grund av den, om jag ska vara ärlig. jag är så teknikängslig att jag gått som katten kring den och inte pallat ta itu med den raketforskning som jag antog att det var att fästa degkroken och montera stänkskyddet. Jag hatar att läsa bruksanvisningar men jag är absolut inte heller typen som " lär mig själv". Detta innebär att jag i praktiken tvingar Peter att lära sig mina prylar och sen får han lära mig och i slutänden kan jag 2% av mina teknikgrejers finesser. Fast ibland blir jag tvungen att kolla lite själv och upptäcker då oftast att instruktionerna är skrivna för att de flesta skall förstå och eftersom jag trots allt är åtminstone normalbegåvad så brukar jag fatta förvånansvärt bra. Om jag inte får en låsning. Det händer ibland och det är därför som jag inte får i gång mitt Instagram t.ex. Då slår aggressivitet nämligen ut mitt logiska tänkande och så blir det tråkig attityd och pannkaka av allt.
Men idag gick det bra och jag fick bakat både kanelbullar och släta varianter. Och jag fick feeling och  vill göra mer i morgon. ( Om jag hinner...flera vänner har det lite jobbigt nu och jag måste följa upp hur det går för dem. Lady Ediths bröllop blev ju inte så bra t.ex. och Anna måste till London igen och söka ledtrådar för att få ur sin man ur fängelset. Då vill man ju vara ett stöd)
Så vi får se hur det blir...med husmoderligheterna.

Stadssommar

Spiggen och jag har betongsemester några dagar när Peter är och drar upp stora gösar på landet.
Då han har bilen (och jag ändå inte gärna kör bil) så har vi begränsade möjligheter att ta oss till något vatten. Jag blir sjukt frustrerad av detta men pallar bara inte att kånka iväg på onge och 108 kg packning i 40 min på en dödsångestvarmbuss eller spårvagn för att komma till stranden när Spiggen ändå inte gärna badar. Men i morgon måste vi nog. Jag måste få känna vatten om det så bara är lilltån som doppas. Have to. Jag kvävs.

Och inte en själ jag känner är i stan så Spiggen och jag fördriver tiden för oss själva.
Vi har det fasligt mysigt dock. Man har ju det med honom.Vi går promenader,käkar glass på Johannebergs glasscafé, vilar, läser böcker på sängen och pottränar mellan varven.

Vi har också haft storbyk och bull-och knäckebrödsbak. Jag känner på något sätt att jag måste använda tiden.

Men vad otroligt trött jag blir när jag varit själv med Spiggot en hel dag och själv stått för all aktivitet, uppfostran och svar på alla "ä de?"frågor.
Man glömmer lätt bort det när man är två men all cred till ensamstående föräldrar alltså.

Men nu är han nattad dock, mätt på bullar och antagligen drömmandes om hajar för det säger han varje kväll att det är det han skall drömma om.

Älskade unge.

För allas rätt till sylt

Jag visste inte att det var så galet lätt att koka sylt. Har tänkt på sylt och saftmänniskor som liiite bättre människor. Husliga sådär vet ni. Rekorderliga.
Nu vet jag att det i själva verket är löjligt lätt. Typ som att koka ägg. Kanske visste ni det redan och har säkert hela era skafferier fulla av trevliga syltar (sylter? sylts?...vad sjutton säger man?)
Jallafall. Om ni liksom jag också blivit vilseledda på detta område så kommer här ett recept på hallonsylt. Antagligen kan man göra samma med andra bär. Inte vet jag.

Släng ner hallon i en kastrull. Kanske 500 gram eller så. Jag petade också i urskrapet från en vaniljstång men det gjorde varken till eller från om man ska vara ärlig. Men det kändes piffigt.
Koka upp medan du rör i grytan
Sen kan du röra ner ca 250 gram syltsocker och låta koka i typ 5 min. Smaka av så att det är lagom sött.
Annars tar du i MER.
Sen får sylten svalna och sedan hälls den i en burk.
Jisses så svårt. Man baxnar. Eller inte.

En positiv effekt av syltskapandet är att man känner sig så sjuuuukt redig när man plockar fram den och öser på pannkisarna. Festligt är vad det är.

Knyt rosett runt för extra glamour

Den lille sockerbagaren

Veckans fredag bjöd på bullbak här hemma eftersom Spiggen nyss lärt sig säga "bullar" och blivit lite fixerad av det samma.
Klart pojken skall lära sig hur de tillverkas tyckte jag och kände mig som en pedagogisk supermum.
Spiggen har varit till stor hjälp och rörde smet, kavlade, äggpenslade (samma bulle om och om igen tills den liksom sjönk ihop av all vätska) och strödde pärlsocker. Och vaktade ugnen förstås.

Resultatet blev sjukt god kvällsmat och med magen full med bullar och mjölk har han nu somnat, nöjd som en gnu, och vi skall plocka fram räkor och vin och ta fredag. En riktigt bra start på helgen

Chokladkakan från himlen

Vissa saker man äter kan man gott vara utan. Någon två dagar gammal sockerkrans man trycker i sig för att den råkar komma i ens synfält, de sista godisarna i godispåsen som man egentligen inte är sugen på och de bortglömda kalla frittarna man hittar i botten på Happymeal-boxen precis när man skall lämna Donken. Sådana saker. Saker som kan paja ett hälsosamt leverne utan att för den skull tillföra ett smack.

Annat är det med andra saker. Trots min bröllopsklänningsmatåtstramning kan jag omöjligt motså denna franska chokladkaka som Spiggens farmor bjussar på ibland. Idag var det ibland.
Idag gick hon också all in och toppade det hela med glass och grädde och bär också. Feeder.
Men den var värd det. Fullständigt.
Och här kommer receptet så att även era eventuella dieter kan gå åt skogen så att det inte blir orättvist. Receptet kommer enligt rykten från den berömda restarangskolan La Verenne i Paris och är lite snobbig på det viset. Med all rätt. Den gör inte bort sig i några sammanhang.

Chokladtårta de luxe

Tänk på att vara ute i god tid. Kakan skall helst svängas ihop 2-3 dygn innan servering. En god husmoder är alltid förutseende och har koll på sin planering. Glöm ej att sätta lås på den under tiden bara.

Detta behöver man till 6-8 personer:

1 dl starkt kaffe
250 gram mörk choklad mellan 50-70%
250g smör
2dl socker
4 ägg

Sätt ugnen på 175 grader
Klä en springrund form (ca 20 cm i diameter) med aluminiumfolie.
Häll kaffet i en kastrull och sätt kastrullen i en större kastrull med sjudande vatten. Vattnet får inte koka.
Bryt sönder choklad och lägg i kaffet. Rör tills det smälter.
Mät upp smör och socker och ta i lite i taget. Först lite smör, sen lite socker, sen lite smör...ja ni fattar. Rör under tiden så att allt blandas.
Ta kastrullen av värmen
Vipsa äggen lätt och rör ner dem i chokladhavet.
Häll smeten i formen och grädda ca 1 timme
Först pöser den upp men sjunker sedan ner.
Kakan är efter gräddningen fortfarande kladdig men stelnar i kylskåpet där den då skall bo i ett par dagar.
Sedan när det är dags att bjuda på trevligheten skall man enligt receptet stjälpa upp den och servera med vispad grädde.

Sedan står det också av någon anledning att kakan kostar 26 kronor att göra.
Om ni undrade.

Positivt tänkande

Jag sitter och glor på Peter som käkar en monsterpizza. Själv åt jag en torr fralla med skinka men har i alla fall hela kylen full med mina superdupernyttiga chokladbollar som Spiggen och jag har knåpat ihop för att jag skall överleva i en värld full av pizzor och semlor.
Tyvärr gjorde jag misstaget att räkna ut kaloriinnehållet i en sådan superdupernyttig liten godsak som ju innehåller så mycket näringsämnen att det borde kunna klassas som grönsak.
Det var onödigt och trist. Man ska inte fokusera på negativa saker. Då blir man en sorglig och tråkig människa. Istället skall jag tänka på vad linfröna i är bra för matsmältningen. Och kokosolja är som valla för magsäck och tarmar och gör att inte en enda kallis kan fastna.
Vetenskapliga belägg för det?
Det finns det säkert. Var inte så negativ.

Typ som selleri

Dan före dan

En fixardag idag. Jag trodde att jag var klar med julklapparna men bestämde mig för att så inte var fallet och gav mig ut på en ny jakt bland en miljon andra som antagligen tänkt samma tanke.
Nåväl. Jag är hyfsat trängselrutinerad. Svala kläder och ett gott humör är ett absolut minimum i utrustning. För säkerhets skull såg jag till att vara nyutfodrad, organiserad i min rutt och ha en utrensad handväska för minimal axelpåfrestning. Resultatet blev att jag kunde lämna centrum leendes med noll stress. Mycket bra jobbat anser jag själv.

Sedan slog Spiggisen och jag in paket, hängde i lekparken en stund tills det blev kallt och båda ville gå hem.
Väl hemma har jag bakat marsipankulor med nougat, och en plåt Rocky Road som Peter beställde.
Dessutom så har jag bakat en fin gris till min bror eftersom jag är en genomgod människa.

Kvällen ägnas nu åt att vifta med tår och fingrar så att mitt nypålagda julröda nagellack skall torka fortare. Man kan inte fira jul med sunknaglar tänkte jag så då får man stå ut med lite nattsudd. Man får vänta ganska länge om man vill undvika det förhatliga tygmönstret från sängkläderna på naglarna.

Så är det serni.

God kväll till er.

Lite kladd får man leva med.