Currykryss och annat skoj.

I natt har jag fått sova som en kung hela natten och det var beyond välkommet. Vet inte om jag sagt det förut men det finns en plats i huset när jag trots mage och onda ben kan få ro. I Spiggens säng. När jag är själv, vill säga. Så i natt bytte vi plats redan innan nattspringet och jag somnade på en sekund utan behov av vare sig speciellt många kuddar ( 5 om man räknar med dem under madrassen) eller andra arrangemang. Knappt några uppvak alls.

Otroligt.

Varför är det så med vissa sängar/sovplatser? Att man sover så bra där. Bekväm säng javisst, men det verkar inte vara hela sanningen. 

Har ni varit med om motsatsen?

En av de skummaste sakerna jag upplevt var när jag sov över hos min kompis och vi låg båda i hennes säng. Det var sent men vi låg och pratade om ditt och datt och så plötsligt fick jag ett infall och sa " vet du vad?"

"Ja" sa hon. " Vi måste flytta sängen"

Vilket var precis vad jag tänkt föreslå, även om vi aldrig pratat om det förut. Det var bara seriöst negativ energi där som vi båda tydligt kände. 

Så vi flyttade den en bit och somnade sedan. 

Det var en händelse så märklig att jag aldrig glömt den och jag har ingen aning om vad det var. Ett fett currykryss kanske. Ja kanske.

Men vad står då Spiggens säng på? Vad är motsatsen till ett currykryss?

En kardemummacirkel?

Dem ska man leta efter. Maximum positiv energi. Funkar tydligen dock bättre på mammor än på Spiggar. Han vaknar ju som ni vet. Spiggen tycker istället att den bästa energin finns mellan mitt huvud och axel. Får man trycka in huvudet där så sover man tydligen som bäst. Där har jag också en kardemummacirkel. Otur. För mig.

Här vakar John Blund över stans skönaste säng med det fluffigaste täcket och godaste Spigglukten, på tydligt gynnsamma sömnkoordinater.

Inte logiskt alls.

En sak är för mig helt obegriplig.

Min Spigg verkar höra lite kass. Så pass att vi tror att det inte bara handlar om att han ignorerar oss (Det gör han visserligen också men vi tror oss fatta skillnaden) utan att han faktiskt inte hör så bra. Detta skall utredas naturligtvis och det ska göras tester och kollas på trumhinnor och sådant. Det känns jobbigt att han har det så och jag hoppas att det går att lösa på ett lätt sätt.

Men.

Då undrar jag.

Hur, alltså  HUUUR är det då möjligt att hans hörsel nattetid är mer utvecklad än en fladdermus?

Jag måste gå upp på toa på natten. Jag är i vecka 39, give me a break. Men jag smyger, tyst som en ninja, långsamt och försiktigt. Undviker knarrplankor, tänder inte och spolar inte...(jag vet..äckligt).
Allt för att inte störa sovande familjemedlemmar.
När jag sedan kommer tillbaka till sängen kan jag svära på att förutom vattenkranens ljud från minsta möjliga stråle, tre rum bort rån Spiggens, har jag inte låtit någonting. Jag har varit som en vålnad.

Men det slår aldrig fel. Mellan fem och 30 minuter senare vaknar han och ropar.
Alltså varje natt. Oberoende på vad klockan var när jag gick upp. Och i de 30 minuterna...vad har han gjort då? Mornat sig innan han tar ton?

På kvällen kan vi göra hur mycket ljud som helst, spola i kranar och toaletter, duscha, blåsa hår och dansa schottis utanför hans rum. Men har vi väl släckt (Det har dock inget med ljuset att göra..vi har provat att ha det tänt också) och somnat så är det kört.

Så varenda natt ligger jag och väger för och nackdelarna med att gå upp. Om jag håller mig kan jag inte sova alls. Om jag går upp så vaknar Spiggen men vi får alla somna om tillslut. Dock efter hela sängbytarköret  när alla skall ha nya sovplatser, kuddar skall flyttas runt , gosedjur skall letas upp, ledljuslampor skall dras ur o.s.v. o.s.v.

Åh vad jag önskar mig en två meter bred säng där liksom alla bara får plats. Men med min hydda just nu och den imponerade mängd kuddar som arrangeras i olika konstellationer runt mina lekamen, i vår 160 cm säng finns det knappt plats för Peter. Han ligger och vajar med ändan utanför kanten och ändå känner jag att men fan vad nära han ska ligga då.

Så är det mät. Detta I-landsproblem gäckar mig.

Även Cehwin är trött på att somna på ett ställe och vakna på ett annat.
Det är inte bara jag.

Fredag med räkor, Spiggar och nya kuddar.

Jag vill ju egentligen visa mer av det nya huset men jag känner att det är lite svårt. Det är så himla fint och vi trivs så otroligt bra men än så länge är det just ett hus mer än ett hem. Alltså det där lät ju helt fel för det känns verkligen hemma men vad jag menar är att ett hem växer fram. Det tar så lång tid att få det som man vill ha det och innan man känner att det är VI liksom. Inget är klart och visserligen så skall det kanske inte bli klart någonsin utan vara ett levande projekt. Och inte ens med alla pengar i världen hade vi kunnat få klart det så snabbt som jag kanske skulle önska. Man måste känna sig fram, flytta runt saker och se alla rum i dygnets och årstidernas olika ljus. Var behövs belysning, var behövs färg och kanske ett piano?

Men varje dag gör jag något i alla fall. Om inte köper något, så byter plats på någon matta, sätter upp någon liten krok och känner mig genast mera nöjd. Idag fick jag äntligen tag på ett par kuddar till vår bänk i hallen. Det har tagit mycket mer tankekraft än vad som känns vettigt, att fundera på nyans och storlek och sånt. Krävt sin kvinna. Viktiga grejer.

Men nu är det fredagkväll och Spiggen är nattad för åtminstone första gången. Det känns som vi ägnar oss åt någon slags hela havet stormar på kvällarna där alla springer runt och letar efter en ledig säng att lägga sig i och där man gärna (eller ja...gärna och gärna) byter ett par gånger.

Men det finns räkor, flera avsnitt av Homeland och en stor godispåse att arbeta på så det känns som kvällen har potential, minst sagt. Trots sängbytarsnurren om några timmar.

Kuddarna är från Åhlens, möbeln från Bruka och tavlan är en stöld från Peters bror

Jojo..här har jag pyntat också. Spegeln är ett arvegods som jag faktiskt varit med i antikrundan med även om jag förnekade det dagen efter i skolan ,när jag var 14. Antikrundan var inte så fräckt då. Visades sällan på Z-TV

Spiggen och mamma konverserar

Jag har fått tips från olika håll att jag ska fråga Spiggen varför han sovasjälv-vägrar.
Det har jag gjort.
Den dialogen ser ut ungefär såhär:

-Varför vill du inte sova själv då Spiggisen?
-För att jag inte vill det...
-Nähä, och varför det då?
-För att jag tycker inte om det...
-Nähä, och varför det då?
-För att jag vill sova med DIG.
-Okej...men varför det då?
-För att jag tycker väldigt mycket om dig.
-Jag tycker väldigt mycket om dig också Spiggen. Tror du att du snart kommer vilja sova själv igen?
-Vi får se....
-Ja.

Mammas gull. Han vet hur man vinner en diskussion med avväpnande argument

För att sen tjata till sig hjärtformade plättar.
Jag är så fett ägd.

Tröttma

Ledigheten har tagit ut sin rätt. Jag är sjukt trött idag och behöver minst en ledighet till för att vila upp mig. Helst en lite mer ledig variant. Gärna med fler sovmornar, spa-vistelser och vågskvalpsmeditation. En sömnkrånglande unge var inte alls beställt men kommer den i gosig förpackning så tar man ju emot det ändå liksom. Om än med grusig blick.

Vi har dessutom varit förvånansvärt sociala det här jullovet. Det tar på krafterna. Träffa folk och sånt. Det har ju inte varit så fett med det sociala under hösten direkt så det var kul att skärpa till sig lite. Bra för oss liksom. Jag har knappt ens svarat i telefon på 4 månader och hade det inte varit för min förtjusande personlighet så hade jag nog knappt en kotte kvar att umgås med efter denna period av isolering. Men det hade jag och det gladde mig mycket.

Och idag började jag tydligen jobba igen och efter att ha hängt med Spiggen under natten så kändes det en aning tidigt när klockan ringde vid cirkus kvart över aptidigt. (5)
Men det var kul att komma till jobbet i de nya lokalerna och upptäcka att de bjöd på överblivna ischoklad och hade chocodream som tillval i kaffemaskinen. Man måste ha lätt till glädje.

Så ikväll multitaskar jag endast med att sitta i telefonkö och ligga i sängen läsandes den här boken som jag varit sugen på så länge. Då gör det ingenting att hjärnan är potatismos eller ens det faktum att jag ser ut som en sur prost när jag är jättetrött. Med håret på ända, streck där ögon lämpligen bör sitta, bakpressat huvud=dubbelhaka och putig surmun. Väldigt sött.

Men vad nu då?

Spiggisen har börjat krångla på nätterna igen. Vi står som frågetecken. Från att varit världens enklaste barn att lägga, bara säga godnatt till, släcka ljuset och gå därifrån så har han nu börjat gå upp efter han lagt sig, gråta på kvällarna och vakna på nätterna. Han kommer in till oss men kan inte somna om utan vrider och vänder sig och håller alla vakna.
Efter att ha varit bortskämda så länge så är detta en chock för oss.
Trött blir man. Påt.
Tips mottages gärna.

Dessa livets prövningar

Spiggen vaknade vid halv 23 tiden i går kväll och drabbades sedan mycket olämpligt av insomnia.
Och om han inte kunde sova..ja då var det fett kört för den ömma modern också.
Spiggen ville att vi båda skulle ligga i storsängen i hans rum och så långt allt lugnt. Men han vred sig, snurrade, satte sig, vände sig, snickelidingsnackade om hissar, bussar och mammor och kände igenom den trötta moderns alla delar i ansiktet om de satt fast ordentligt. Det gjorde de. Även ögonlocken hade god hållfasthet vilket ändå var glädjande, även om jag just där och då hade lätt att hålla mig för skratt.
Trots vädjanden till Spiggens förnuft så blev det ingen sömn. No sir. Fast vid halv femsnåret flyttade hela det glada sällskapet in till Peppe som fick överta sövandet. Det tog cirka 30 sekunder och sedan sov Spiggen som en mönsterbebis och jag gick och lade mig i hans rum för att få någon timme efterlängtad blund.
För Peter var det såklart kört dock eftersom Spiggen toppade föreställningen genom att snarka så huset skakade.
Vid sjutiden när klockan ringde hade jag förvandlats till en grottbjörn och det enda en sådan vill göra är att äta och starta slagsmål. Och den lusten har jag fått kväva hela dagen med hyfsad framgång.

Trött Grottbjörnsmamma med ytterst skyldig björnbebis

Nattning och sånt.

Spiggen, detta ljuvliga barn, har varit en lyxunge på sista tiden. Läggning som tar tjugo sekunder efter han landat i sängen klockan sju och i morse öppnade han inte sina blå förrän tjugo i nio!
Så trots att vi satt uppe till ingabarn-sent och kollade på en ny serie; "Suits" som vi är sålda på så kunde vi vakna utan bomull i huvudet.

Spiggens läggningsritual är min favoritstund på dagen och inget jag missar i första taget.
Eftersom vi är Anna Wahlgrendiggare så har vi inga stillsamma procedurer med dämpad belysning och saga utan vi kör på "Skrattet till Godnattet" som har funkat bra redan från början. Så fullt tjo och tjim och kittel och bus tills Spiggen skrattar så han kiknar och nästan ber om att få lägga sig.
Och då får han det..efter en sista liten tittutlek. Alla nöjda.

Ikväll blir det fler "Kostym"avsnitt och packning av dagisväska. Det kommer bli toppen för Spiggen att få komma tillbaka till dagis och få umgås med lite roligare personer på dagarna.
Han är galet rastlös nu när han har varit hemma med två dönickar alldeles för länge och behöver folk omkring sig, både barn och vuxna, som faktiskt tycker om att leka.
Förskolepedagoger i allmänhet är mina idoler och Spiggens är stöpta i guld hela bunten.

I morgon är det förövrigt jag som travar till brudbutiken och köper klänningen som jag skrev om igår. Efter sju Åhh-rop av sju möjliga så förklarar jag ärendet avslutat. Första försöket eller inte. I have found my dress. Bara nu ingen köpte den i lördags eftermiddag. Då blir jag sanslöst trött. Och lite sur.

Pussar på halsen är en gammal sköjklassisker.
Sorry för suddig bild men motivet var synnerligen svårfotat och osamarbetsvilligt.

Bra start på dagen

Inte bara sov Spiggisen lugnt hela natten. Han tog sig också en välförtjänt liten lördagssovmorgon till halv nio.
För mig som kände mig lite trött efter natten innan så kändes det mer än fint.
Tacksamhet är ett ord som ligger nära till hands känner jag. Och fröjd.

Nu tar vi mysfrukost  i soffan framför Alfons och mölar mackor och pepparkaksfil,  Spiggen och jag.
En bra start på en lördag tycker vi.

Hela gänget är samlat.

Samsovning. Nej tack säger jag till det.

I natt fick Spiggen komma in till mig då han plötsligt kände sig lite ensam och sånt.
Peter är inte hemma så det var väl lite ovant eller nåt.

Spiggen och jag är mycket ovana samsovare och naturligtvis gick det åt skogen, vilket jag borde kunnat räkna ut eftersom det har gjort det 100% av gångerna vi tidigare försökt.
Klockan halv 12 var vi i säng och sedan störde vi varandra oavbrutet fram till 4-snåret. Spiggen organiserade gossingar, provade kuddar och sovställningar, sjöng någon liten visa och knödde svinmycket vilket var pårestande. Min del i problemet var att jag skulle gå upp på toa precis när Spiggen höll på att somna, blev varm och behövde ta av mig tröjan, kom på att jag kanske inte låst dörren och fick gå upp igen samt att jag då och då drabbades av ett plötsligt mysbehov och var tvungen att pussa honom jättemycket. Så där höll vi på tills Spiggen tillslut gav upp och somnade men drog sådana timmerstockar att alla tillstånd flörutom klarvaket var omöjliga för mig.
Så cirkus ingenting blev den totala sovtiden för mig. Något bättre för Spiggen men ändå var det han som surade mest i morse trots att han faktiskt till skillnad från mig kan sova på sitt "jobb".

Men idag är det fredag...hur bra.

Source: Uploaded by user via Serena on Pinterest

Må vara sant men man minns man inte heller så svinmycket av de dagar som följer sömnlösa nätter.
Så jag antar att det tar ut varandra...men det låter ju fint!

Godmorgon Lördag

Lördagar innebär sovmorgon för mig. Alltså en bra dag.

Det blev tillslut dock inte så jobbigt med sömnen i natt som vi befarade. Vi skärpte oss och dammade av (bokstavligt talat)den gamla sova hela nattenrutinen som vi slarvat med och efter 1½ timme så var det fara över och Spiggen sov hela natten och vaknade först vid åtta i morse. När vi tidigare tagit upp honom, kramats, vandrat eller lagt honom till oss så har det ju kunnat ta halva natten.
Sköööönt. Hoppas han minns vad som gäller nu. Och att han känner sig trygg igen.  För ett tag i alla fall.

Jag vill här passa på att slänga in min åsikt i Anna Wahlgrenkonflikten som knappast undgått någon. Jag har ännu inte läst hennes dotters bok men kommer säkert att göra det vid tillfälle. Om jag vågar. Vad jag har hört så skall den vara fruktansvärt hemskt. Har AW gjort de sakerna mot sin dotter så är det naturligtvis oförlåtligt och jag kan förstå dotterns vrede och förtvivlan helt och fullt.

Men i detta skiljer jag på sak och person. AW är inte den första person som inte har levt som hon lär. Jag antar att hon också haft perioder då hon också INTE har betett sig så här. Hennes andra barn vittnar ju om det och tar helt avstånd från det hela. Hon kan ändå kunna en del om barnuppfostran.
Jag kan ju allt om bantning och skulle kunna skriva femton böcker om det. Jag är inte smalare för det :-) (En korkad jämförelse såklart. Jag vet det)
Hennes (nedskrivna) metoder fungerar lika bra oavsett hur hon behandlat sina barn.
Hon förespråkar ju knappast psykisk och fysisk misshandel i boken.
Tvärtom. Barnaboken är fortfarande den varmaste bok jag har läst om barnuppfostran. För mig är den en livlina. Jag hävdar med 100% bestämdhet att den underlättat vårt bebisliv och att den nästan ensam kan ta åt sig äran för att vi har fått sova så bra.
När vi haft problem så har det ALLTID varit då vi tappat bort oss och gjort på annat sätt.
Däremot säger jag inte att att alla behöver hennes sömnmetoder. Många, många klarar det bra på egen hand. Men många gör det inte. Typ vi.

Sedan kanske man ändå känner att man inte vill sponsra en person som man nu har hört kan ha betett sig såhär. DET är en annan femma och det kan jag förstå.

Nog om detta.

Idag skall jag träffa några jag saknat och jag är så, så glad för det. Ihjälkramning kan komma att bli aktuellt.

Det var då.
Vår lilla, lilla Spigg 

Endast Spiggen är vaken. Och jag då.

Här sitter jag vaken och ugglar i mörkret.

Spiggen har ett litet nattfeståterfall och nu väntar jag på att han skall somna ordentligt så jag kan gå in och vända honom rätt och lägga på täcket. Nätterna har varit lugna på sista tiden men senaste veckan har läggningarna strulat. Han är så arg, så arg. Både på dagslurarna och på natten.

Enligt en del så kan det vara vaccineringen som spökar trots att det är två veckor sedan.

Har ni någon uppfattning om detta?

Eller är John Blund på Kick Off och har råkat sätta in en kass vikarie?

Sova hela nattenkuren. En slutrapport.

Nu var det en vecka sedan som jag smygstartade Spiggens sova hela nattenkur. Jag desperatköpte boken i bokhandeln och de som känner mig vet att DET är ett tydligt mått på hur less jag var. Jag orkade inte med leverenstiden på ett par dagar som det skulle innebära att köpa den för billig penning på nätet.

Det har gått SÅ.OTROLIGT.BRA. Jag har ju alltid varit ett Anna Wahlgrenfan men detta är magi!!!

De första nätterna tog läggningen lika lång tid som innan, men han vaknade inte på kvällen och knappt någonting på natten. De gånger han HAR vaknat på natten så har jag kunnat ramsa honom till sömns på max 10 minuter. De senaste tre nätterna har han somnat på två minuter vid samtliga sovpass på såväl kväll som dag och jag har fått väcka (!) honom varje morgon (klockan sju) och efter varje dagslur.

Visst, jag räknar med att det blir återfall o.s.v. Men nu vet jag vad jag ska göra honom för att ingjuta både lugn och säkerhet i honom så jag räknar kallt med att återfallen blir kortvariga.

Och till AWs försvar så har jag inte behövt göra någonting som ens med bästa (värsta) vilja skulle kunna anses vara kränkade, sårande, smärtsamt, våldsamt eller skrämmande för Spiggen.

Hade det varit så, så hade han nog inte legat och sussat som ett lamm eller somnat in under nöjda jollrande.

Alla behöver inte Anna Wahlgren. Många lyckas själva skapa barn som sover lugnt och tryggt om natten. Kanske är dessa mammor extra lugna och trygga till personligheten eller så förstår de sig på barn bättre än andra. Eller så har de blivit begåvade med barn som är trygga av naturen. Jag vet inte. Men vi är många som känner oss osäkra och som skulle göra vad som helst (nästan) för att våra bebisar ska sova på natten. Och för oss finns hjälp att få. For sure.

Jag är så tacksam att jag skulle kunna offra ett lamm!!!

Anna Wahlgrenologi- En annan typ av religion. Men med lika många underverk.

Bild lånad från www.annawahlgren.com

Jo, jag var mig just en snygg en

Andra vaknatten i natt. Ojoj vad jag beklagade mig innan. Men låtsades vara stoisk även om ingen gick på det. Vid 23tiden tänkte jag att liiite kan jag väl blunda i alla fall. Jag är ju så lättväckt. Om Spiggen piper det minsta så kommer jag ju vakna på en sekund. Max en sekund, förmodligen långt tidigare.

Klocken 6 i morse rusade Peter upp med hög frisyr och panik i blick och det larmade i hela lägenheten.

Spiggens andningslarm hade utlösts och jag hade inte vaknat. Hej och hå.

Men nu blev jag i alla fall klarvaken och vi rusade in i Spiggens rum på ett ytterst obalanserat och galet sätt. Tände lampor och drog Spiggisen upp ur sängen redo till första hjälpen.

När vi kom in så sov dock Spiggen som ett litet lamm trots oljudet. Han hade bara råkat lägga sig på tvären högst uppe i sängen och på så sätt hamnat utanför larmet. Nu blev han ju lite skärrad dock. Kanske inte det mysigaste sättet att vakna på. Och eftersom han inte skall gå upp förrän klockan sju så drog en lite långdragen omnattning i gång. Fast han somnade faktiskt om och vi kunde väcka honom vid sju och då var allt glömt och solstickan var en liten solstråle igen.

Jojo, sa Peter. Bra brandvakt vi har.

Jag kunde ju ha sabbat hela kuren typ. Men Spiggen sov ju från 19:50 till 6:00 i morse och därmed märktes inte hans slarviga mammas misstag så mycket.

Men att larmet gick i gång. (Som det ALDRIG gör) känns som ödets sätt att säga; You suck!

A, men jag var trött.

Bild lånad från www.nsd.se

Långsam söndag.

Riktig Söndagskänsla idag. Det är tyst, segt och det känns som om allt och alla rör sig långsammare, pratar långsammare och liksom väntar in något annat. Typ måndagen.

Även här har dagen gått i sakta knop. Jag har varit minst sagt trög efter gårdagens vaknatt och ser nu fram emot en till.

På eftermiddagen gick Spiggen och jag en promenad och kollade löv och hundar, sedan lagade han ugnspannkaka med sin pappa och fick det till kvällsmat. Har aldrig sett honom möla så mycket någonsin.

Läggningen gick väl något bättre än gårdagen. Först tystade han direkt och jag tänkte att det var helt otroligt att det inte ens tog en minut. Men nu har han hållit hov av och till i 40 min.

Det tar på psyket något rejält och jag får mantra detärförspiggensbästa, detärförspiggensbästa för att stå ut. Och äta ischoklad.

Äntligen

Ångestreducering ca 54%

Här händer det grejer

Spiggen vaknade och satte i gång nattshow kl 02:35. Gick in EN runda. Buffade i kanske 1,5 minut. Ut igen. Ramsade kanske 3 vändor. PANG han tystnade och somnade om. Eh what?

This is pure magic.

Trött som ett as. men nöjd.

Rapport

Urk vilken mardrömsläggning. En timme på minuten och Spiggen var fett lack över att behöva somna själv. Jag var väl inne och lade tillrätta 7 eller 8 gånger och tillslut fattade han galoppen. Efter det har han nu vaknat 2 gånger än så länge men somnat om efter 1 buffningsomgång och två ramsor. 4 min åt gången har det tagit.

Jag slåss mot det dåliga samvetet om att det är jättejättesynd om Spiggen fast det egentligen inte är ett endaste duggelidugg synd om honom. Men det är jobbigt att han blir så ledsen även om det snabbt går över.

Peter tycker det är ännu jobbigare än vad jag tycker och tassar runt som en osalig ande och jag ser jättemycket framemot min natt på liggunderlaget/surfingbrädan som införskaffades för ändamålet. En toppenkväll helt enkelt. Jag uppdaterar.

Åkej. I natt kör vi.

Kunde inte låta bli att tjuvstarta kuren redan i går kväll med ett gott resultat. Spiggen har ju varit AW-barn (eller vad man säger) från början och känner igen såväl buffning som ramsning och det har i regel alltid funkat bra. Så det är ju inga nyheter. Men vi blev slarviga och hamnade i ett buffningsträsk. Att han var lugn bara när vi buffade och gapade när vi gick ut ur rummet vilket medförde långa, långa nattningar, spring när han vaknade till och upptäckte att vi inte stod där. Men igår kväll somnade han på ramsan och det gjorde han även vid båda dagslurarna idag. Nu får vi se hur det går i natt. Skall sova på dagen nu medan Peter och Spiggen är och handlar (bland annat ett uppblåsbart liggunderlag som jag ska ha när jag "sover" utanför Spiggens dörr de kommande nätterna.) Vi har finjusterat sovtiderna på dagen och ikväll skall vi vara benhårda på skrattet till gonattet och ingen nedvarvning innan sömn. Jag förstår att detta är arabiska för en del av er och kanske också väldigt ointressant, men en och annan kanske kan få ut något :-). Skrattet till gonattet går iaf ut på att barnet skall skratta det sista det gör innan de lägger sig så de somnar lyckliga och nöjda efter en bra dag. Sedan gör man stor sak av väckningen också. Så det både blir roligt att lägga sig och roligt att gå upp.

Jag känner mig stressad att komma i gång med detta så snart som möjligt för situationen höll på att bli ohållbar. Skall vi klara av övernattande gäster samt bortasovningar nu i jul så behöver vi vara klara. Och det skall bli spännande faktiskt. Jag har full tilltro till kuren eftersom jag vet massor av barn den funkat på och läser man om den känns den logisk, human och till bebisens bästa. Anna Wahlgrens Barnaboken har jag varit så hjälpt av sedan Spiggen föddes och den kan jag rekommendera till alla. jag vet att AW får mycket skit men jag tycker ingen kan skriva så fint och kärleksfullt om barn som hon. Hon kommer med handfasta råd...inget BVC-tjafs om att "det kan vara så olika det där" Tycker aldrig att jag fått ett enda vettigt råd på BVC om någonting. Sådeså.

Nu får det vara bra min vän.

Efter ännu en paj natt så har jag dönickat runt på stan som en annan zombie.

Har letat som en besatt efter Juleskum Polka som tydligen skall finnas. Min syster berättade det andaktsfullt och med darr på röst av återhållen entusiasm. Men jag fann det inte. Var, VAR finns det i Göteborg? Måste ha, så berätta om du vet.

Fick också äntligen tummen ur och köpte Anna Wahlgrens "Sova hela natten"bok så medan Peter är ute, dricker öl och ränner ute sent (sist kom han hem svinsent. Halv tolv, den ungdomen) så sitter jag och pluggar som om jag hade viktig resttenta i morgon. Jag ser en ljus framtid vid horisonten med glada Spiggar och utvilade mammor och pappor. Att få sova.

Det ska bli alla tiders det.

Nu du Spiggen. Nu är det du och jag.