Vikten av vinterkläder

Det är mycket som skall handlas nu. Spiggen är kittad för vintern med ny overallsing, fleecefodrat regnställ, mössor, fuskpolos, underställ, fleeceset, varma vinterkängor, ännu varmare vinterkängor o.s.v o.s.v i all oändlighet känns det som. Han är dyr i drift Spiggisen, den saken är klar. Men det är skönt att veta att han är rustad för både slask- och vargavinter. Han är ju det finaste jag har och allt det där..

Det gör därför ruskigt ont att läsa om alla barn som flyr undan krig och katastrofer helt utan nödvändiga kläder som behövs för att klara kyla. Barn som redan är så omänskligt utsatta och som dessutom riskerar att frysa ihjäl. Det är inte klokt. Jag ser bilderna på Unicefs hemsida på barn på flykt från konflikten i syrien. Små barn. Spiggar. Andras Spiggar. Allas Spiggar. Och jag kan inte förhindra lidandet.

 Men i Unicefs gåvåshop kan man köpa vinterkläder. Ett paket med pyjamas, overall, sockar, vantar, mössa, skor..ja ni fattar. Ett kit. Till en kall onge. Inte till ens egen, för det finns andra webshoppar som ni vet, men till någon annans. Tänk att vara förälder och inte kunna förhindra att ens barn riskerar att frysa ihjäl. Hur tacksam vore man inte för hjälp? Så ikväll värmer jag en unge och förmodligen också ett mamma/pappa-hjärta.

Kan inte ni också, snälla? Länk finner du här

Världens Spiggar, allas ansvar.

Påsksummering

Nu har vi visserligen en påskdag kvar men i morgon är det ju resaredag och då blir ju inte så mycket vettigt gjort. Idag har vi fällt granar däremot. Det är ju vettigt göromål. Eller vi och vi. Peter och hans pappa har fällt och kört sig darriga med motorsågen. Själv har jag släpat grenar till brasan och sånt som vi av det svagare könet kan klara av.
Spiggen var med och hade blodsockerfall=tråkig stämning. Men efter en bulle och några köttbullar sken solen igen och sedan dess har han varit en ängel. Vild ängel visserligen men åtminstone glad. Han har myst med farfar idag. Muuusa fafa gapar han och så kör de tåg med kakor i. Rätt mysigt indeed.
Självklart har det inte gått att ha nolltolerans mot socker som ju var min ambition. En creme caramel slank ner idag och även vin. Men vin lagrat i 15 år och creme caramel går utanför alla dieter. Sådan är lagen. Annars blir man en sjukt olycklig människa och det vill vi icke riskera.

Det konstigaste är ändå att vi har snö här på landet. Vi lämnade ju ett Göteborg i vår och hamnade rakt i vinterlandskap med 10 cm snö och pimpelfiskare på sjön. Otippat eftersom vi inte direkt är i Norrland och i närmaste stad (Jönköping) var det minsann snöfritt. Men livet är fullt av överraskningar.

Den här bilden bjuder på helgens främsta synvilla. Pytteliten hög och inget fjutt alls.
Men här ligger åtminstone 4 pulveriserade megagranar.

Dagens AHA-upplevelse

Allt blir jobbigare när man fryser. Har ni tänkt på det? Det är extremt humörsänkande.
Vintrarna i vår lägenhet har hittills lämnat övrigt att önska. Lägenheten är dragig/blåsig och så har alltid elementen varit kassa. Och förutom den vintern när jag var gravid och postgravid (läs: svettigare än någon någonsin varit) och njöt av svalkan, så har vi lidit i flera månader varje år och först i april så har fingrar och tår tinat upp hjälpligt.
I år har det varit värre än någonsin och idag fick vi nog, ringde vår ordförande och SA IFRÅN. Det var typ 14 grader i Spiggens rum och själv har jag sovit med pyamas, raggsockor, duntäcke och filt.
-Ni vet att ni skall lufta elementen va? sa vår granne helt snusförnuftigt som om det vore den självklaraste sak i världen
-Eh...

Och så gjorde vi det. Det tog ungefär 2 minuter och vips så var elementen varma.

Men nu känns det som om hela världen har dolt detta för oss. En komplott helt enkelt.
"Vi säger inget till dem", har ni viskat till varandra. "Är de så dumma så får de skylla sig själv"
Tycker det är elakt jag.
Själv skall jag missionera denna upptäckt. Är nämligen säker på att det finns fler frusna där ute som behöver hjälp men som ingen får.
Kanske är det detta som är min livsuppgift.


Och så en bild som mycket väl kunde ha varit tagen i lägenheten...förutom den flashiga lampan och takhöjden. Annars; På pricken.

Source: Uploaded by user via Kellie on Pinterest

Vardagens dåliga val

Har ni tänkt på vad ofattbart svårt det är att gå upp på morgonen nowadays. Jag är inte supermorgontrött i vanliga fall men för tillfället känns det skrattretande fånigt när väckarklockan ringer på morgonen.
"Haha TROLIGT att klockan redan är sex. ANTAGLIGEN att jag tänker gå upp nu" fnyser jag och känner att väckarklockan har noll koll men att jag är smartare.
Sen kommer jag på att; ja just det ja, jag har visst ett jobb att gå till och en onge att ta hand om och att det antagligen är meningen att jag skall gå upp trots att det är kolsvart i rummet och så iskallt i lägenheten att jag måste sova i full långkalsingmundering.

Innan jag kommit till denna långsökta insikt så har min och Peters väckarklocka spelat kanon i en timme ungefär.
"Du måste gå upp nu Peppe. Du kommer för sent" väser jag och hoppas att han skall gå upp och duscha för att på så sätt ockupera badrummet och "tvinga mig" att ligga kvar en stund till.
"Kalmera dig kvinna" muttrar Peter tillbaka och drar en ny timmerstock bara för att han kan.
"Jag är trött" säger jag
"Jag är tröttare" säger han. Och så tävlar vi lite om det.

Och sedan får vi samtidig tidspanik och vinglar upp och trängs båda två i ett badrum så litet att vi endast får plats på golvytan om vi står på ett ben. Så lovar vi varandra att i kväll skall vi lägga oss senast klockan 10 för att vara pigga som mörtar dagen därpå.
Men så kommer kvällen och vi känner plötsligt att slösurfa på pinterest och kolla Gordon Ramsayrepriser till halv12snåret är bättre än sömn.
Kvällsdemens kallas det kanske.

Varde Ljus

Idag ryktades det om att solen var framme och alla göteborgare plirade försiktigt fram bakom gardinen, helt oförstående inför fenomenet. "Vad ÄR det där som sticker så i ögonen" pep vi och fick vänta inomhus tills regnet kom vilket naturligtvis inte dröjde mer än ett par timmar. Ordningen återställd. Däremot kändes det konstigt på riktigt att det var helt ljust när jag hämtade Spiggisen från Dagis. Vi går mot bättre tider, det är säkert det. Imorgon börjar sista vintermånaden. Att det går fort är helt klart.

Annorlunda karriärval

Det är fullständig idioti och sitta uppe en söndagkväll och kolla på alldeles för många avsnitt av "Homeland". Inte bara blev antalet sovtimmar knappt. Jag också jobbat för fullt med att motverka terrorism hela natten. Avlyssnat än den enda än den andra. Då vaknar man liksom extra trött.
Kallt är det också här i Götet. -4 grader. Men i någon vädertjänst vi har så mäts inte bara hur kallt det faktiskt är utan också hur kallt det "känns". Idag kändes det som-10 tydligen. En mycket intressant företeelse anser jag, för vem bestämmer det liksom? Hade man frågat mig så hade jag sagt att det kändes som kanske -7, men det verkar ingen bry sig om att lägga upp på någon vädervetarsida.
Personen som blir anlitad att uttala sig kanske har ett extra pålitligt skinn och har på de grunderna blivit rekryterad för ändamålet. Men finns det en i varje stad då? En köldkännare? Hur hittar de dessa personer undrar jag? Har aldrig sett en annons. Använder de rekryteringsföretag? Är det en heltidstjänst eller ett extraknäck?
Jag vill veta ALLT om detta känner jag.

Source: cocoaaaaa.tumblr.com via Leita on Pinterest

Supernyår.

Blev det.
Glada barn som övergick till sovande barn, god mat, vin och sinnessjukt sen sänggång. Halv två.
I´m not kidding.
Vilt var det inte. Det blir kanske sällan det när man är fyra hyfsat väluppfostrade över 30.
Men så trevligt och roligt.
Min fina Anna som jag träffade första terminen på universitetet. Som satt längst bak och skrattade åt mina skämt även när jag spelade över och var mer tramsig än rolig. Som var (är) så söt och rolig och trevlig att jag satt i långa strategisamtal med min syster om hur i allsindar jag skulle bli hennes kompis. Hon som redan hade såååå många kompisar eftersom hon pluggat i en evighet och själv kände jag ingen.
En sådan seriös raggningsoffensiv har jag inte genomfört i något läge vare sig före eller efter.
Men vägen gick det. Och det är tur för livet hade varit bra mycket fattigare om jag inte haft någon som mailade mig på svårtydd västgötska som hon absolut inte pratar i vanliga fall.
Dessutom kom hon med mycket trevligt tillbehör i form av en rolig pojkvän som såg ut som Mulla Omar på bilden hon visade men som sedan rakade sig och blev en äkta man. Som blev kompis med Peppe. Och sedan kom det två pojkar. Och sedan kom Spiggen. Och alla blev vänner och sol och glädje och lyckligt slut.

Så ett bra slut på ett bra år och eftersom vi stannade och fick äta frukost och lunch ihop idag fick vi också en bra början på 2013.

Grabbarna firade också nyår såklart.
Fast kl 18 istället.
På menyn stod popcorn, frukt och oliver.

Förrätt var smörstekt toast med min svärmors supergoda räk och avocadoröra med
sweet chili.

Ryggbiff och potatiskaka med getost.

Chokladfondant med glass och vad Anna sa var fikon men som jag tror kanske kan ha varit en sjöstjärna. 

Peppe och jag i för skarpt ljus.

Gott nytt år

Gott nytt år! Om vi inte hörs innan tolvslaget.
Nyår firas lugnt för oss, hemma hos ett par vänner och med sängdags senast vid halv ett.
Precis som det passar oss i år. Spiggen skall snitsas till i julklappssnögubbetröjan och själv har jag faktiskt lagt längre tid än vanligt på smink och hår. Även om vi inte firar in på en takterrass i Paris så är det ju ändå fest liksom. Jag har hört rykten om chokladfondant till exempel....

2012 har på alla sätt varit ett bra år. Vi har fått vara friska, vi förlovade oss och gick och köpte ett husprojekt. Och jag har fått lära känna otroligt många nya människor. Toppenfina människor.Vänner.
En oväntad Israelresa i november blev gräddet på moset och för det är jag så glad och tacksam.

2013 är året då det händer kan man väl säga. Med både bröllopet och huset i planeringsfas + en massa annat som fortfarande bara rör sig i mitt huvud, så är det med fjärilar i magen som jag startar januari i morgon. Jag känner på mig att detta kommer bli det roligaste och mest spännande året på länge.

Själv har jag alltid blandade känslor för just nyårsafton. Rent av en ångestklump i magen för en oviss famtid som alltid tycks som läskigast just när det gamla året rings ut. Att ropa "Gott nytt år" känns som man ropar hej för tidigt och lite peppar, peppar liksom.
Det är samma varje år. Men jag brukar göra mitt bästa för att ignorera det.

Så nu startar vi förberedelserna hörni och låter kvällen handla om det viktigaste: Våra nära och kära, oss själva och våra drömmar och visioner. Oavsett om du är på årets fest eller sitter själv hemma.
Låt detta bli starten på något nytt.

Kram och tack för att ni följt mig det här året.

Man pyntar så gott man kan...

och målar naglarna tufft svarta och glittriga, som en annan Gothfjortis.

En efterlängtad fredag

Vilken fantastisk vinterdag det har varit idag! 100 grader kallt och alldeles gnistrande.
Jag är ju inte direkt typen som ägnar mig åt vintersport/lek om jag kan slippa, om man undantar att hämta och lämna på dagis vilket också faktiskt är en viss rörelse i kyla= vintersport.
En underskattad sådan.
Och trots att jag jag bara går ut när jag är absolut tvungen kunde till och med jag uppskatta halvdunklet i vilket jag hämtade upp Spiggisen i eftermiddags och hur vi sedan sakta hasade hemåt och pekade ut glittrande buskar, snöyra hundar och en sinnesjukt vacker mörkblå himmel med stjärnor som ett strössel.
Och framför mig har jag vad som känns som en evighetslång fredagkväll i ensamhet med godis och tidningar som sällskap  och eventuellt även en son om han vaknar på samma sätt som i går.
Men i morgon behöver vi inte stressa upp till någonting utan kan unna oss lite nattsudd om det skulle vara det som står på menyn.
Fredagslugnet har nått hit nu och gudars vad välkommet det är.

Source: tumblr.com via Stacie on Pinterest

Vet ni..Ungefär en sådan här lykta ovan brukade lysa vid den andra svängen på Viktor Rydbersgatan. Fast större och med text.

På ena sidan stod det: "Var inte rädd" och på den andra sidan "Du är snart hemma nu"

Typ det finaste. Den var magisk på något sätt

Men så blev den förstörd och ersatt av en vanlig, anonym budskap som inte tröstar alls.

Det är synd.