Tel Aviv by night

Ännu är en kväll till ända och vi har återigen haft så otroligt roligt att bara tanken på att lämna Israel och tjejerna får mig att bli lite nervös. Hur ska det gå liksom?
Vi fick en ny guide idag som heter något som uttalas som Or och beyder ljus. Han är en fin guide som efter middagen även gick med på att barnvakta oss på ett uteställe i Tel Aviv + fixade shotbricka a la 1999. Vi gillar Ljus.
Vi gick till Radioepgb som kändes mycket tufft, men sådant där vet jag ju egentligen ingenting om.
Där fick vi i alla fall massor av nya kompisar som bland annat var mycket intresserade av den fängelseblogg som Emma i förtroende berättade att jag skrev. Livet på anstalt. 4 år för mord men  troligtvis förtjänade han det.
Någon var väldigt förstående och frågade om jag uppskattade livet mer nu. I frihet och sånt.
"Not really", svarade jag.
Men visst hade jag ändå lärt mig något och utvecklats mycket som människa av den här tiden försökte samma stackare.
"Näh" svarade jag. "Det är nog samma ungefär."

Men det var förlåtande frigjorda människor som sket fullständigt i något litet fängelsestraff för en struntsak. De brydde sig om viktigare saker. Som att dansa barfota, slänga käft och låna mina skor.
Väldigt bra för nu slipper jag gå in dem. Det fixades snabbt.

Sedan tröttnade vår barnvakt och ville gå hem. Han skall ju guida oss i Jerusalem i morgon och behövde hem och vila öronen.

Så han petade in oss i en taxi med en sträng chaufför som bad oss hålla tyst efter ca 2 min eftersom
"5 minuter med er är som ett helt arbetspass". Det tyckte vi var lite taskigt eftersom Emma dessutom dammade hela hans taxi på ett mycket noggrant sätt med någon pryl (antagligen en religiös och superhelig sak) som låg längst fram i bilen.Men han bara spelade hård såklart. För när vi gick ur så fick vi hans kort ifall vi skulle behöva honom igen, för då skulle han komma och hämta oss pronto. En kanelbullegubbe helt tydligt. Hård på utsidan och soft inuti.

Nu är vi tillbaka på hotellrummen för att vila upp oss inför morgondagens Jerusalemtour. Den ser vi otroligt mycket fram emot och jag tänker om och om igen hur otroligt lyckligt lottad jag är som får vara med om denna fantastiska resa och dela dessa upplevelser med världens bästa personer.

Angela känner sig uppåt då vi fått tag på någon som faktiskt vill besvara de frågor vi har och inte bara tycker att vi kan googla upp svaret.

Emma ställer snorseriösa frågor till vår nya vän Ljus...

.....som blir så trött, så trött.

Emma gör samhällstjänst men upptäcker att otack är världens lön.