Jerusalem. Hur ska man kunna beskriva...

Även om det är till Tel Aviv jag vill flytta och gå på matmarknad på dagarna och rökiga små hak på kvällarna och där i mellan hänga på stranden och dricka Margaritas och spilla på min klänning, så var Jerusalem fantastiskt på ett annat sätt.

Denna plats så helig att inte ens den mest luttrade Ateist skulle kunna gå opåverkad därifrån. Sätt mig 5 år i Jerusalem och jag kommer antagligen tillbaka religiös som en nunna. Oklart vid vilken religion dock. Islam, kristendomen och judendomen är alla ständigt närvarande och påverkar upplevelsen lika mycket. Klippdomen som med sin guldkupol är bland det vackraste jag sett, är muslimernas tredje heligaste plats (Efter Kaba i Mekka och Medina) och är byggd på Moria berg som även för judar och kristna är en mycket helig plats. Ni som kan er bibel vet att hit förde Abraham sin son Isak för att offras. (Men stoppades i sista stund) och senare lät Davids son Salomon resa ett tempel på denna plats. Klagomuren är en rest av den mur som omgav templet och är idag det enda judarna har kvar från denna plats och det är så långt de får komma intill tempelberget.

När Or visade oss klagomuren gav han oss också små lappar för att skriva egna små önskningar på och sedan gick Angela, Emma och jag ner till muren. Vid muren vibrerande luften av energier från människor runt om, som grät och sjöng och förde små viskande samtal med gud. När vi petat in våra små lappar backade vi tillbaka och någonting i situationen gjorde att det var svårt att prata.
Or mötte oss igen och log. Han har sett samma sak hända med turister massor av gånger förut.

Sedan vandrade vi Via Dolorosa a.k.a. Smärtans väg och är en pilgrimsvandring på den väg som Jesus vandrade mot sin korsfästelse. Vägen har 14 hållplatser. De olika platserna där Jesus föll med korset, där Jesus mötte sin mor, där han blev torkad med en näsduk, där han fästes på korset, platsen för korsfästelsen, där han blev tvättad efter sin död och graven. För att nämna några.

Över platsen för korsfästelsen och graven har den katolska och ortodoxa kyrkan låtit bygga Uppståndelsekyrkan och dit vallfärdar människor för att känna på hålet där Jesus kors stod och för att göra sina tillhörigheter heliga genom att lägga dem på stenen där Jesus blev tvättad efter sin död.

Or berättade, förklarade, bjöd på anekdoter och ledde oss rätt när stränga präster föste oss åt sidan i kyrkan. Trots att han var väldigt duktig så hade jag bitvis svårt att hänga med i alla svängar med olika platser och bråk mellan heliga män så jag kände att vissa saker behöver jag nog läsa på mer i efterhand.
Man blir ju nyfiken på att lära sig mer, känner jag.

Förutom De heliga platserna så visade Or oss också var man fann Jerusalems bästa krubb. Dels från ett stort fat på en mans huvud och dels på ett litet Hummusställe dit så få turister kommer att vi blev lite av en turistattraktion. Ägaren bemödade sig och kom med små tallrikar istället för pappersarken de annars åt på och när vi gick ut så var han superglad och slängde luftkyssar.

Gränderna bjöd även på den läckraste granatäppeljuicen jag någonsin smakat, gjord på knallröda granatäpplen i handbollssize.

Mätta på mat och intryck åkte vi tillbaka för åter sluta oss till flocken och tillsammans fira den sista kvällen i Tel Aviv. Så trött som jag var efter en dag i Jerusalem har jag knappt aldrig varit och nöjd som en gnu somnade jag i badkaret.

Vy över Jerusalem med det som är vackert och mindre vackert.

Or fryser på Olivberget. Nu är Vintern här, deklarerade han.

En plottrig bild på platsen där människor knäböjer för att känna på hålet där Jesus kors stått. 

Ljuständning vid platsen för korsfästelsen.

Paus för smarrig juice. Som man tydligen blir ung, smart och eventuellt även
smal av.

Stadens bästa Hummus.