Innan jag började bakeriet var jag lite orolig. Jag mindes inte om jag hade något pynt hemma. Alla vet ju att cupcakes utan pynt är som kärlek utan kyssar och sånt, men när jag inventerat skafferiet a.k.a "det svarta hålet", upptäckte jag till min oerhörda förtjusning att jag var mer än väl rustad för bakaktivitet. När jag plockade fram burk efter burk så kände jag mig otroligt glad och ja...liksom rik. Rik på pynt. Det är saker det.
Jag måste baka oftare. Det är helt klart. Det är något väldigt lyxigt över att kunna ta sig en liten cupcake med glitterströssel som sällskap i soffan, så här på torsdagskvällen. En grön till Peppe och en rosa till mig förstås, eftersom vi värnar om könsrollerna i vår familj.
 |
| Nä, jag kanske inte orkade spritsa frostingen idag. Det var lite dåligt men jag har väl fortfarande ett människovärde. Tycker jag nog. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar