måndag 20 februari 2012

Tur att jag är en person med ett lugnt och säkert temperament

För ett par timmar sedan började de riva på vinden här, inför lägenhetsbygget. Borra och knacka, väsnas och ha sig.
Två timmar och jag är redan förbannad.

Det här bådar gott. Jag känner det.

Ge det en vecka så....


Upplagd av kl.
Etiketter:

4 kommentarer:

  1. GRANSTAV20 februari 2012 kl. 12:56

    Jag säger bara STACKARS DIG!
    Jamenar vore du själv kunde du ju ha hörselkåpor, med radio i :), men när man har barn kanske det inte är någon bra idé. Eller jo ända tills soc kommer och ringer på dörren, ja om man nu hör det :).
    Ha det bra i bullret...
    /sanna

    SvaraRadera
  2. Sahra20 februari 2012 kl. 14:23

    Du måste börja jobba snart. Män verkar ha ett helt annat tålamod mot oväsen.

    SvaraRadera
  3. min tekopp20 februari 2012 kl. 19:19

    Nämen usch, förstår verkligen ditt icke-tålamod, jag kan berätta att jag med största säkerhet skulle reagerat precis likadant.

    Kram

    SvaraRadera
  4. Tess20 februari 2012 kl. 20:42

    Åh shit asså! Det där hade jag ALDRIG klarat!! Jag är apkänslig för ljud och det där måste ju bli superjobbigt. Hur lång tid innan de är klara (ungefär)? Styrkekramar

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)