onsdag 11 juni 2014

Föräldraledigt.

Jag har tagit föräldraledigt från bloggen som ni kanske märker. Det var inget medvetet val, men nu blev det så. Vi fick en knixig tid efter Smacks föddes då hon var konstant täppt i näsan och sedan också inlagd för RS. Nu mår hon bra dock men innan rutinerna har satt sig så har jag helt enkelt fullt upp så jag glömmer bort att både läsa bloggar och skriva själv. Det ordnar sig nog. Men vet ni. Jag har skaffar instagram. Jojo. Tant hänger med i svängen och detta har hon hört är sista skriket. Och det går snabbare liksom än att blogga. Jag heter annikabodin81. Hejåhå. Kramar så länge.

lördag 26 april 2014

Dagens "Det är väl inte så jävla noga"

Den här tishan har jag sportat idag. Visst, jag tog den från golvet och inte från garderoben men den kändes hyfsad tyckte jag. Luktade inte svett och var lös och ledig över byst och buk. Bekväm. Och ren. Eller? Jo så länge man inte speglar sig utan bara kollar rakt ner. Med igenmurad pollenblick. Spotless mina vänner. Så bra. Då kan man gå ut och konversera nya grannar och bli känd som hon den där fräscha på hörnet. Vad tror ni? Funkar den i morgon med?

Tack Smacks! För pyntet.

onsdag 16 april 2014

Bara en hälsning

Acklimatisering pågår. Läget böljar mellan full kontroll till totalt kaos. Vi slåss mot de vanliga tvåbarnsproblemen.( Eller jag antar att de är vanliga....vad vet jag?) Svartsjuka, trots, väl intensiv och hårdhänt syskonkärlek, två som skriker samtidigt, en stor som inte vill sova på kvällen och en liten som har sin bästa umgängestid mellan tre och fem på möra. ( som vi säger i Trollhättan) o.s.v, o.s.v. 
Men det är mysigt också.
Se bara;

torsdag 10 april 2014

Bebislyckan

Jag är här. Jag är hemskt mycket här. Den senaste veckan har bara varit för omtumlande för att få fingrarna på tangenterna. Förra onsdagen, den andra april, sju minuter före midnatt så föddes vår småspigg. Världens vackraste flicka. Jag som oroat mig för hur jag ska kunna älska en till på samma sätt som jag älskar Spiggen, behövde inte fundera mer över det. I samma sekund som detta lilla blå troll hamnade på bröstet fick jag nyckeln till nya rum i hjärtats kammare. Åh detta barn. Kanske för att förlossningen var lättare, eller för att jag verkligt utvilad innan, eller för att jag så snabbt återhämtade mig efteråt, så har jag kunnat ta in henne och hela den nya situationen på ett sätt som var omöjligt sist då jag var svag och sjuk. Då, med Spiggen, var kärleken enorm men kroppen svek mig och ångest, oro och och odefinierbar ledsenhet red mig i säkert ett halvår. Allt var så svårt.
Med Småspigg känner jag mig trygg, lugn och helt igenom lycklig. Hon äter bra och sover bra och har ett skin av siden. Spiggen är världens ömmaste storebror som stryker henne över ryggen och viskar att han gillar sin bebis.

Men något som gäckar mig är hur jag ska klara mig när Peters dagar är slut och jag ska klara två barn själv. Seriöst, hur gör man? När båda skriker, när båda behöver mat o.s.v.
Jag ska träna på att vara själv ikväll. Peter är bjuden på galej och det skall han då rakt inte behöva missa, även om han är sjukt stressad över att han ska åka iväg. Det är jag med haha. Men det ska väl gå tänker jag. De som har 10 ungar klarar ju det på något sätt.

Så, där är jag nu. Hos fjunig bebis, bland mjölkkladd och pyttesmå sockar.
Jag återkommer med förlossningsrapport även om den inte är lika dramatisk som den förra som ni kan läsa här om ni vill.
Halloj!

söndag 6 april 2014

Håller tummarna så hårt att jag får mjölkstockning

Har ni sett tävlingen inne på Emmas blogg. Gå inte in och kolla. Det är verkligen inget speciellt.
Var framför allt inte med att tävla...det är nog ändå inget ni behöver.


För hon verkar ha någon superfånig bloggtävling med Sleepo. Inget att bry sig om.
Man kan tydligen vinna en säng eller ett set med asfina kuddar och bäddset från Chhatwal & Johnson. Vilket Trams. Vem har inte en säng liksom? Och påslakan har väl de flesta?

Well...VI skulle ju faktiskt behöva en säng. Lite grann. När man tänker efter. Ni vet ju hur vi har haft det nattetid i den Bodinska villan.
Bökigt, högljutt och trångt.
Om ni missat misären kan ni ju läsa bakåt i inläggen. Här till exempel. Det har varit gnälligt på sista tiden. 160 cm säng funkar helt enkelt inte med tre personer, varav en Spigg som nattetid gärna vill ligga och snarka löften om tinnitus i sin ömma moders öra medan han sparkar försäkran om förlamning sin ömma (!) faders rygg.

Åh..just det ja. Har jag nämnt att vi är fyra nu? Finemang. Släng in en sidenmjuk men vrålande och sprattlande bebis in i detta tetris och ni fattar ju själva. 20 cm till på bredden skulle inte direkt göra skada. Det och öronproppar. Och kanske en ishockeyutrustning.

Så i detta nu så hoppas jag ihjäl mig. Ny säng, ny säng, ny säng.
"Men köp dig en säng då människa" tänker ni nu och sluta tigg inne hos Sleepo.

Förvisso. Men ni som just har flyttat till hus och skaffat en bebis vet att det typ är dyrt. En säng till oss står för tillfället på plats 134 på saker vi absolut måste ha. Efter staket och trimmer och annat festligt.
För vi ju har en säng. Typ i allafall. Det ser onekligen ut som en säng. Det är ju mer funktionen som den inte riktigt pallar att leverera. Förutom den uppenbara litenheten är den numera också ganska hängmattig efter min senaste preggoviktrusning. Så kan det gå.

Så Sleepo. I´m begging. Tänk på karma och sånt.
Mö i nöd.

måndag 31 mars 2014

Det går an

Allt är inte svinjobbigt med att vara hemma och vänta. Största delen av tiden har jag det fantastiskt faktiskt. Eftersom jag älskar att vara ensam och älskar att vara hemma OCH att titta på skräptv så är det inte svinsynd om mig direkt. Idag har nätshoppat, bakat bullar, målat alla 20 naglar och kollat på massor av uppbyggande, intellektuella program. Ah det är okej.
Wife swap lär mig om livet.

Currykryss och annat skoj.

I natt har jag fått sova som en kung hela natten och det var beyond välkommet. Vet inte om jag sagt det förut men det finns en plats i huset när jag trots mage och onda ben kan få ro. I Spiggens säng. När jag är själv, vill säga. Så i natt bytte vi plats redan innan nattspringet och jag somnade på en sekund utan behov av vare sig speciellt många kuddar ( 5 om man räknar med dem under madrassen) eller andra arrangemang. Knappt några uppvak alls.
Otroligt.
Varför är det så med vissa sängar/sovplatser? Att man sover så bra där. Bekväm säng javisst, men det verkar inte vara hela sanningen. 
Har ni varit med om motsatsen?
En av de skummaste sakerna jag upplevt var när jag sov över hos min kompis och vi låg båda i hennes säng. Det var sent men vi låg och pratade om ditt och datt och så plötsligt fick jag ett infall och sa " vet du vad?"
"Ja" sa hon. " Vi måste flytta sängen"
Vilket var precis vad jag tänkt föreslå, även om vi aldrig pratat om det förut. Det var bara seriöst negativ energi där som vi båda tydligt kände. 
Så vi flyttade den en bit och somnade sedan. 
Det var en händelse så märklig att jag aldrig glömt den och jag har ingen aning om vad det var. Ett fett currykryss kanske. Ja kanske.
Men vad står då Spiggens säng på? Vad är motsatsen till ett currykryss?
En kardemummacirkel?
Dem ska man leta efter. Maximum positiv energi. Funkar tydligen dock bättre på mammor än på Spiggar. Han vaknar ju som ni vet. Spiggen tycker istället att den bästa energin finns mellan mitt huvud och axel. Får man trycka in huvudet där så sover man tydligen som bäst. Där har jag också en kardemummacirkel. Otur. För mig.


Här vakar John Blund över stans skönaste säng med det fluffigaste täcket och godaste Spigglukten, på tydligt gynnsamma sömnkoordinater.