Bröllopsinferno

Bröllopsmardrömmarna har börjat.
Vaknade kallsvettig vid tresnåret i natt och allt, allt, allt hade gått åt skogen.

Väl på plats i festlokalen med alla gästerna till bords hade mina toastmasters noll kontakt med kökspersonalen och ingen visste om/när det skulle bli tal eller mat.
Det fanns inga bordsdekorationer och förnuftig som jag var så valde jag att fokusera på det och ställde mig vid ett bord vid sidan och knåpade ihop några fula blomgrejer till borden. Allt medan gästerna ännu inte fått någon mat och minerna var sura.
Bordsplaceringen var också mycket märklig då alla utom en fick plats så hon fick sitta vid ett eget bord. Ny panik.
Väl till bords dök fotografen (Någons fru) upp tillsammans med sin polare svåra Lena och berättade att de egentligen hade tänkt avboka då det verkade bli sjukt trist det här. Taskigt. Sedan sjöng en släkting en konstig, skämmig sång med en raspig stämma så folk blev irriterade. Sedan höll min pappa som i verkliga livet är en snäll människa OCH en bra talare ett utomordentligt pinsamt och elakt tal som höll på att ta kål på mig. Jag försökte då lätta upp stämningen med att fråga min toastmaster om vi kanske kunde sjunga en sång men tyvärr hade hon glömt ta med några sånghäften och program. Otur. Peter var överhuvudtaget inte där (Men det var av någon anledning en ickefråga haha) och slutligen sa min syrra att det här blev inte så lyckat inte.Nej.
Sedan vaknade jag med svår ångest.

Tyvärr blir nog inte det här den sista drömmen av det här slaget. Skit också.

Illustration: Nausikaa