Solveig kan skatta sig lycklig

Gulligaste felringningen idag, när jag satt hemma och jobbade.
Jag svarade och där var en liten lomhörd tant, möjligtvis aningen förvirrad, i luren.
Hon berättade att hon skulle komma och hänga en kaka på min dörr som jag kunde äta av senare. (Obs! Snällt). Jag förklarade vänligt att trots att jag älskar kaka så verkar det inte bättre än att hon nog tyvärr ringt fel. Och efter mycket om och men så kom vi överens om att jag varken var hennes väninna Solveig eller ens hennes släkting Annika i Bohuslän, trots att vi bar samma namn.

"Jaha ja sa tanten" jaja men det var ju ändå tur för det var ju en mycket trevlig människa jag hamnade hos. (Jojo)

Men sedan blev hon mycket bekymrad "För nu får du ju ingen kaka som jag sa att du skulle få"
(Trodde hon inte att jag redan TÄNKT PÅ DET??? Life is a bitch)

Så då fick jag lova att jag skulle skaffa mig kaka på annat sätt.
Så det är väl bara att lyda antar jag.....

Vad man kan gå miste om här i livet.
Bild: arla.se