Regngnäll=Ett överskattat sommarnöje?

Efter en lång solig helg i Småland kan man ju tänka sig att det kan kännas lite trist med Göteborgsväder igen. När jag kom tillbaka ikväll så både blåste det och regnade men har man valt att bosätta sig här så får man liksom skylla sig själv. Kan man undvika att haka upp sig på väder så gör man sig själv en stor tjänst anser jag. För vad som är tristare än kass väder är folk som aldrig kan låta bli att gnälla i det oändliga över det. "Åh nu regnar det igen, just typiskt" " Jahaja ja det blir ju tydligen ingen sommar i år, det skall vi nog inte tro"

Snark.

Min åsikt är att vacker väder absolut bidrar till mycket trevligt. Man fryser inte och vissa blir bruna.

Mat kan inmundigas utomhus. Sådana saker.

Men det är aldrig regnet i sig som förstör. Nix nej. Bara gnället, besvikelsen och känslan av att man är olyckligt drabbad är i världen.

 Kom igen. Stop it.

Spiggen och Peter är kvar i Småland. Jag saknar dem redan men var tvungen att åka hem och jobba. Trist men samtidigt så njuter jag av den lilla flisan frihet som det innebär att vara själv i lägenheten.  Jag har ett otroligt stort behov att få vara själv så sådana här kvällar är en lyx.

Egentligen borde jag köpt godis. Och läskeblask. Men det blev fil. Absolut inte ok när man tänker närmare påt.

Värsta maffiga regnbågarna fotade från bilfönster i hög, tuff hastighet.
Resultat: Mindre maffiga på bild men där är två.
Ser ni?