Ja, är man fakir så är man.

Efter många om och men så är vi slutligen hemma i lägenheten. Vi var överlyckliga att hissen funkar igen eftersom packningen vi bar upp troligen vägde som en mindre sommarstuga. Vi köpte ju lite öl och vin i Tyskland såklart. Vi är ena riktiga svennar nämligen. Som passar på. Dock köpte vi ingen spejsig likör eller spännade ny smak på Absolut vodka. Om ni nu trodde det. Där gick änna gränsen.
Efter att ha vilat ut hos min bror så kände vi i morse lite ny energi och livet hade återvänt på ett ytterst behagligt sätt. Vi var inte längre så hysteriskt trötta på livet, varandra och Spiggen som vi var kvällen innan efter tinnitusresan genom norra Europa.
Men det kändes ovant liksom. Denna ork och pigghet. Hur skall vi förstöra det? tänkte vi och kom upp med en lysande idé. Vi åker till Ullared på vägen hem. Dels blir det en omväg och då får vi chans att lyssna på Spiggens gap lite längre och dels så är ju själva Ullared i semestertid en riktig humörsänkare i sig. Om vi dessutom åker så att vi halvvägs hinner bli hungriga och få riktigt lågt blodsocker så skall det nog även denna dagen bli en pärs.
Sagt och gjort så packade vi ihop oss och drog till Ullared. men vi var liksom härdade och klarade därför detta relationstest med bravur. Spiggen var naturligtvis fullständigt out of control och växlade mellan raseriutbrott och överslätande långtradarpussar men vi kom både dit och hem med förståndet i behåll. Kanske håller vi på att uppdatera oss till övermänniskor. Det verkar ju så.

Ja man får ju hålla sig i skinnet när man ser så här mycket göttigheter.
Tänk vilka drinkar man skulle kunna blanda. Och vilken prydnad i skåpet också.
Småstadsglamour