Gräsänka i Götet

Återigen har jag lämnat lantstället själv och lämnat Spiggen och Peter kvar. Det är så skönt att vara själv någon kväll och först tänker jag alltid att jag skall ringa upp någon kompis för att gå ut och äta, dricka rosé, gå på bio eller vad som helst men det slutar nästan alltid med att jag låter bli.
För att vara just själv är något jag älskar,uppskattar och alltid längtar efter. Självvalt själv naturligtvis. Annars är det asjobbigt och en helt annan sak.
Men hur skönt det än är så svider det till lite i hjärtat när jag ser Spiggens tomma säng och de prydligt uppställda nallarna på fönsterbrädet. Fast jag vet att han sover gott på landet och att dagarna där är roligare än här i Göteborg. Fler folk och fä att hänga med, större gräsmattor och fullt av smultron längs vägen. Han har det rätt så bra Spiggen.

Och jag sitter här med postlandetfeeling, hyfsat utvilad men med 50 nya myggbett att klia köttsår av. En ynka jobbvecka kvar till lite mer semester. Det skall vi nog klara tror jag.

Jag plockade lite gröttillbehör till Spiggeriet innan jag åkte hem.
Jag hoppas att det hamnar på pluskontot när Spiggen som vuxen, i framtiden analyserar sin barndom, för jag blev biten av cirka lika många djur som det fanns bär.