Gammal och vis

Vi är i Trollis och firar fölsis. Jag fyllde 31 igår och är nu officiellt medelålders. En sådan som jag ganska nyss ( känns det som) tyckte var otrooooligt gammal. Pinsamt gammal. Men själv känner jag mig som en prima ungdom. Bara att man har högre lån nu förtiden, en servis som inte är från Ikea och lite dyrare smink. Och gropigare lår. Förvisso.
Men något jag fattat, som ni säkert också märkt är ju att man inte byter ut en ålder mot en ny och plötsligt blir allt det en 16, 27 eller 31åring bör vara utan att man behåller alla åldrar i sig och bara lägger till en ny. Under en vanlig dag så skiftar man sedan mellan att vara 20, 30 och ibland 5 år. Och nu har jag ett år på mig att ta reda på vad denna nya siffra innebär. Mina presenter gick iaf ut på att jag ska försöka hålla mig ung. Jag fick en personlig tränare. (En sjukt liten som fick plats i en liten box som från början rymt en ljusslinga för utomhusbelysning .) Jag fick också en hälsotidningsprenumation ( även fast jag i smyg funderar på att byta ut den mot tidningen " Hembakat", för balans här i livet) och andra träningsprylar. En bok om Ellen Key fick jag också. Det är en ganska vuxen bok anser jag som vädjar till min riktiga ålder, mognad och till den allmänbildning man bör skaffat sig.

Annars fokuserade vi mest på kaloriintaget såklart. Så att det var så högt som sig bör.Vi moffade de supersmarriga blåbärsbullarna som jag skrivit om en annan gång, oxfilé med getosttäcke och mammas klassiska marängtårta som vi preppade med lemoncurd och dajmgrädde. Min syster dekorerade vackert men felstavat och det var ju förargligt för en språkpolis. Sedan sjöng vi Halmias kampsången istället för jamåaleva. Det var väl det typ.

Annika Pannika Lejonfläsk (Leijon ?)
Frågor på det?