torsdag 22 november 2012

Torsdagar, glassbilen och en och annan fördom.

Torsdagskvällar är bland det bästa.
Så har det alltid varit, för när jag var liten kom glassbilen då. Då köpte vi ofta vaniljpinnar doppade i mjölkchoklad, mörk choklad (De blev kvar sist, till pappa), kola och nötkross. Då var det fest.
Det var status att handla från glassbilen. Bland andra ungar alltså. Man fick några tior av mamma och så gick man helt viktigt ut, skötte sina big business, småpratade lite med glassgubben om nyheter och rekommendationer och överlämnade högtidligt sedlarna medan avundsjuka barn glanade i fönstren eller hängde runt bilen. Det fräckaste var att köpa storpack hamburgare. Det kunde man också göra från glasbilen om ni minns. Men det fick jag aldrig göra.
Det var tider detta. Hade det fortfarande känts som den viktigaste ingrediensen i ett lyckat liv så hade allt varit väldigt enkelt känner jag. Men torsdagar känns åtminstone fortfarande lite högtidligt.

Idag gick jag äntligen till doktorn efter att ha blivit lurad i en fälla av min chef. Jag har slingrat mig som en orm hela veckan och ljugit om extrem arbetsbelastning, men idag när jag kom tillbaka från ett långväga kundbesök fanns det tydligen luft i systemet och jag blev ivägskickad.

Väl hos doktorn var det givetvis livat. Satt och lyssnade på ett äldre par som lärt sig ett och annat om livet. De väntade på samma doktor och honom gillade de jättemycket.
-Han har humor den, sa tanten. han är så go så. Ser du hur det glittrar från ögonen på na?
-Ja han är alltid så gla och trevlig. Men sådana är de ju.... svarade herren
-Läkare? undrade tanten
-Nej, tjocka människor. Otroligt skojfriska oftast....

Och sedan så ringde telefonen och det var 1938 som ville ha tillbaka sina fördomar.

Själv höll jag på att malas sönder inuti av skratt. Skulle kunnat lyssna i evigheter.

Men istället fick jag gå in till den jovialiske doktorn igen, få magkatarr konstaterat och eventuellt även någon utomlandsbakterie som vi ännu inte säkerställt helt fullt.

Och sedan var det inget mer med det. Inga slangar åtminstone.

Inga slangar.
Men se så fridfullt och trevligt patienten verkar tycka att det är med gastroskopi.
Bild: 
http://vintvall.blogspot.se

3 kommentarer:

  1. Phu! Ingen slang! Grattis!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Säger som Creando: Puh!

    Förresten så är jag och K i Gbg sön-tis så du får gäena tipsa om lunchställen! :) Indiern har jag faktiskt tänkt att vi kunde gå till . Gryyymt gott + att vi inte har nån indier här! :) Kraaam

    SvaraRadera
  3. Hm. Det där ser ut som ett sånt där ingrepp där "vissa patienter kan känna ett litet obehag" och när man ser gör det är det det värsta man någonsin varit med om.

    SvaraRadera