Nationaldag på Vinga

Idag firade jag nationaldagen med en båttur i skärgården med min vän Jenny och hennes pojkvän. Eftersom jag älskar, älskar, älskar Evert Taube (jaja jag är 100 år o.s.v. o.s.v) och tycker att hans visor är bland det svenskaste som finns så passade det väl superfint att åka ut till Vinga och hänga där lite.
Det var vackert på Vinga. Mycket. Och solen sken och vi strosade runt på ön och kollade på krabbor och fläderblommor. Men att bo där....Alltså jag vet inte. Det är inte superkul på ön, inte så mycket att göra liksom. Och det lär väl inte varit roligare när Evert själv var liten. Då fanns nog varken glasskiosken eller Taubemuseet antar jag. Inte konstigt att han började skriva sånger alltså. Eller gick till sjöss för den delen.
Men vi hade det såklart bra. Vissa badade, andra inte utan nöjde sig med att doppa fötterna och käka kanelsnäckor.
När jag varit vid havet så känns det som jag är renad på insidan. Kanske är det saltet som blästrar. Jag vet inte. Men det känns bra.
Nu försöker jag samla all min kraft för att ta mig ut i köket och koka hallonsylt.
Hallonsylt måste man ha om man ska göra supergod prinsesstårta på lördag. Och det ska man ju.

Åhoj seglarvän