Lunchlycka

Om man inte var lycklig innan så blir man det när detta vankas till lunch. Om man ska vara petig så vankades soppa och macka först, men i min iver över sötchocken så fastnade det inte på bild. Steinbrenner & Nyberg alltså. Good stuff.

Tröttma

Ledigheten har tagit ut sin rätt. Jag är sjukt trött idag och behöver minst en ledighet till för att vila upp mig. Helst en lite mer ledig variant. Gärna med fler sovmornar, spa-vistelser och vågskvalpsmeditation. En sömnkrånglande unge var inte alls beställt men kommer den i gosig förpackning så tar man ju emot det ändå liksom. Om än med grusig blick.

Vi har dessutom varit förvånansvärt sociala det här jullovet. Det tar på krafterna. Träffa folk och sånt. Det har ju inte varit så fett med det sociala under hösten direkt så det var kul att skärpa till sig lite. Bra för oss liksom. Jag har knappt ens svarat i telefon på 4 månader och hade det inte varit för min förtjusande personlighet så hade jag nog knappt en kotte kvar att umgås med efter denna period av isolering. Men det hade jag och det gladde mig mycket.

Och idag började jag tydligen jobba igen och efter att ha hängt med Spiggen under natten så kändes det en aning tidigt när klockan ringde vid cirkus kvart över aptidigt. (5)
Men det var kul att komma till jobbet i de nya lokalerna och upptäcka att de bjöd på överblivna ischoklad och hade chocodream som tillval i kaffemaskinen. Man måste ha lätt till glädje.

Så ikväll multitaskar jag endast med att sitta i telefonkö och ligga i sängen läsandes den här boken som jag varit sugen på så länge. Då gör det ingenting att hjärnan är potatismos eller ens det faktum att jag ser ut som en sur prost när jag är jättetrött. Med håret på ända, streck där ögon lämpligen bör sitta, bakpressat huvud=dubbelhaka och putig surmun. Väldigt sött.

Rea och sånt

Reashoppingen är bra nu som ni kanske har märkt.
Eftersom det regnade småspik i Göteborg i dag så tog vi en runda på Frölunda Torg medan Spiggeriet var i tryggt förvar hos farmor och farfar och hade tabberas på julens bullar och kakor.
Jag fyndade både underkläder och kläder till Spiggen samt Eight Hour cream till halva priset som jag inte kan stå emot att bunkra. Jag har det som nattcreme bland annat (Och till torra Spiggkinder). Har ni provat det? Ett redigt lager vid sängdags och man vaknar upp som en barnrumpa. Nice stuff.

Men mitt bästa fynd var handskarna nedan. De har jag gluttat på på Haga Hem sedan i höstas men inte fått tummen ur. Nersatta med 50%. Himla bra.
De är hemskt piffiga tycker jag. "Lite färg piggar ju upp" sa expediten och det är ju sant även om jag tycker att hon överdrev en smula. Det är ju inga cirkusvantar direkt.
Men hon var lika svartklädd som jag och tyckte kanske att den lilla röda rosetten var höjden av färgutsvävning. Tja kanske.

Men vad nu då?

Spiggisen har börjat krångla på nätterna igen. Vi står som frågetecken. Från att varit världens enklaste barn att lägga, bara säga godnatt till, släcka ljuset och gå därifrån så har han nu börjat gå upp efter han lagt sig, gråta på kvällarna och vakna på nätterna. Han kommer in till oss men kan inte somna om utan vrider och vänder sig och håller alla vakna.
Efter att ha varit bortskämda så länge så är detta en chock för oss.
Trött blir man. Påt.
Tips mottages gärna.

Jullovsaktivitet

Spiggen och jag har fortfarande jullov vilket är fantastiskt. Vi kunde ligga i sängen till 10, kolla på tåg och Pippi Långstrump på mobilen och gömma oss för vargar och hajar. Kvalitetstid tror jag man säger på klyschiska.
Sedan tog vi en busstur in till jobbet för att inspektera de nya lokalerna dit vi flyttat. Mest för att jag råkat låsa sim-kortet på min jobbmobil och på ett mycket intelligent sätt packat ner kortet med koderna i en av flyttkartongerna som givetvis stod längst in, längst ner. Ett träningspass för vem som helst och för ett preggo ett sju helsickes bootcamp som gav svettning på såväl rygg som överläpp.
Därför fick vi fylla på med fika innan vi begav oss hem igen. Spiggen surnade till över caféets pannkaksbrist men beställde tillslut in lite våfflor istället, flörtade till sig extra grädde och mjölk och var idel solsken hela tiden. Trivsel.
Det kan ju bli lite hur som helst när man åker iväg med den ongen men när vi kom hem så kunde vi åtminstone denna gången konstatera att vår lilla utflykt varit lyckad med lägsta nivå av tandagnissel.

På kvällen har vi haft besök av Peters bror och hans tjej Miss Universum och Spiggen bjöd på guidad tur genom huset, deluxversionen inklusive allt. Det betyder speciella stopp vid vissa stationer som kan innebära tebjudning på hans rum, uppvisning av såväl ficklampa som pyjamasen samt visning av sina bebisbilder. Victor åkte också på sagoläsning och Spiggen var som vanligt salig över att träffa dem.

En bra torsdag kan man väl säga.

Nyår och sånt

Nyårsaftnar/dagar ser onekligen lite annorlunda ut nowadays.
Vi hade en superfin nyår. 8 vuxna, 4 barn och därmed en ljudvolym som ett bättre diskotek.
Men det där nya inslaget av paus för korvmackeätning framför "Bananer i pyjamas" är något nytt och har hittills ingelunda varit en tradition. Inte heller det modesta förtärandet av alkoholhaltiga drycker. Man kan ha roligt utan att dricka som någon sa. (Precis som man kan dricka utan att ha roligt höhö)

Vi hade delat upp matlagningen också. Mycket praktiskt för trött gravid som ändå vill ha kalas.
En gör det ena och en annan gör det andra. Själv gjorde jag efterrätt. En oerhört otjusig creme brulee som såg sjukt skeptisk ut i sin form och som jag misstänkte skulle ha konsistens som scrambled eggs ungefär. Det hade den inte. Den var fantastisk. Det är insidan som räknas, återigen.

Till förrätt åt vi hummertoast och hummersoppa vilket ju var festligt värre och urgott och sedan hade vi lejtut huvudrätt till umgängeskretsens mästerkock nummer ett som bjöd på den bästa oxfilén jag ätit i mitt liv. Köttet var så mört att man kunde tro att det var tofu eller nåt. Förutom smaken då.
Det var så gott att man blev lite förbannad faktiskt. Och vi åt som om vi hungerstrejkat en månad.
Vi bjöd hem honom i dag igen (och i morgon) och har stått och spanat genom fönstret hela eftermiddagen med tomma tallrikar framför oss. Hoppas att han kommer snart innan vi hinner ta fram varsin ostmacka. Han kanske trodde att vi skämtade. Man skämtar aldrig om sådant.

Sedan blev det tolvslag och tomtebloss, pussar och löften. Och sedan vaknade Spiggen av raketerna och hade darr värre på underläppen och ville inte somna om förrän alla gäster hade somnat/alternativt gått hem så han kunde somna mellan Peter och mig och bidraga till trevnad genom att rytmiskt sparkaPeter i ryggen resten av natten.

I morse fann vi till vår glädje att Gullegoj med föräldrar fortfarande var kvar så det blev sconesfrukost och skogspromenad och (för vissa) 100 varv runt matbordet ivrigt flaxandes till "fågelsången"...ni vet..
En toppendag helt enkelt.

Tyvärr tog jag typ inga bilder alls under kvällen. Utom på skitskumma grejer som:

En dålig bild på dukningen

Vit, hårig arm i plastarmband

Positiv kille som eventuellt var bjuden, med rörigt kök som läcker kuliss.

Gött kött

Samt världens finaste Spigg. Han är ju inte skum förstås.
Mest bäst.

Onsdagsburr

Det är lite burrväder nu. Men det gör inte så mycket.
December är ju som gjort för hemmamys och med lite tända stjärnor, Yankee Candles juldoftljus och ett halvt paket Texas pecanglass så klarar man väl lite regn och snålblåst om det kniper. Speciellt när man har massor av Downton abbey-avsnitt att kolla på kvällarna igenom.
Då är det inte så jobbigt.