Jul på Liseberg samt höjden av otur.

Idag var Spiggen och jag på Lisebergs julmarknad med Karin och lille Viktor.

Det var helt perfekt. Lagom kallt. Uppehåll, vilket var otroligt med tanke på hur vädret var i morse samt lagom mycket folk. Tänkte ta massa bilder på Spiggen vid kaniner, Spiggen vid juleljus, Spiggen vid chokladjul och sådant men tyvärr lackade jag ur innan jag kom så långt.

För helt plötsligt upptäckte jag att min nya fina vagn var sned. Den drog snett och vänster framhjul gick inte ner i backen. Eftersom jag då blev tvungen att tänka väldigt många fula och orättvisa tankar så hade jag inte tid med vare sig fotografering eller att vara ett speciellt trevligt sällskap. Jag blev rätt så less kan man väl säga.

Men när vi väl kommit i belysning igen kunde vi se att det helt enkelt var punka på höger bakhjul. Det hade jag inte sett eller ens övervägt För alltså va? Jag har kört i cirkus 3 timmar med den innan det blir punka.

Men, men..hellre det än ett snett chassi förstås.

Jag får låna ett par bilder i stället:

Bild lånad från http://ttessii.blogg.se

Bild från reseguiden.se

Bloggkärlek

Idag vill jag starta dagen med att tipsa om en fin blogg som jag läser varenda dag för att få inspiration och bli ett bättre människa. Tess skriver om attraktionslagen (bland annat) som jag är galet intresserad av. Dessutom så är hon en av de finaste,trevligaste och mest spännande personer jag stött på i bloggsfären. Like her a lot!!!!

Ny familjemedlem

Vi välkomnar Kronan Sulky in i familjen.

Jag ser fram emot att pensionera min Teutonia fun som visserligen har varit en trotjänare men också sjukt jobbig. Den var så stum att Spiggen riskerade whiplash varenda gång vi körde över spårvagnsräls. Noll svikt. Men eftersom vi har hiss modell asliten så hade vi inte så många varianter att välja emellan.

Men denna Kronan har jag väldigt höga förväntningar på. Min allra mest vagnkritiska och nitiska vän köpte den efter år av research. Det är den bästa vagn hon haft. Det är i sanning ett gott betyg.

Och för att vara en sulky är den fantastisk gedigen. Fiffig, stadig och mikroskopisk i hopfällt läge.

Hoppas på en lång och fin relation.

Kommer med praktisk travelbag. Man behöver inte ens checka in den när man flyger

Sjukt smidigt. Hjulen var superenkla att både ta av och på.

Japp. Här är hon. Supersnabb.

Julkakor a la Emschen

Det här fina men lite komplicerade receptet kommer från Emschen. Jag har bara gjort en liten modifiering. Eller snarare specifiering.

Jag återkommer till det.

Emschens juleskum i kex

Recept:

Tag två kex.

(Oklart vad för kex. Därför valde jag pepparkakor, Min specifiering)

Mikra tre juleskum. Först 15 sek sedan 10 tills man inte längre kan se vad det är

knö ihop dem till en typ boll.

(Obs svårt och kritiskt moment. Mycket kladdigt)

Kläm ihop bollen mellan kexen.

Klart!!

Om de blev goda? Javars.

Men framför allt snygga

Gran och viktig info om juleskum

Ok. Så här blev granen. När jag inte fick ha en polkagriskäpp i badrummet så kände jag ett inre tvång att ha det någon annanstans. Här passade de bra tyckte jag. De små silverbollarna har Peters farmor knåpat ihop av något tunt staniolpapper som fanns i kaffepaketen förr. Pyssligt av henne.

Idag har jag också kommit på att juleskum gör sig bäst om man stoppar in två åt gången. En till vänster och en till höger i truten. Då kommer de åt alla smaklökar samtidigt.

Alltid redo

Man vet aldrig när behovet av att borsta tänderna faller på.

Då måste man vara redo och ha redskapen nära till hands.

Han blir nog scout min lilla pöjk.

Stormen Berit och saker som inte är perfekta

Berit kom och vi blev strömlösa nu på kvällen. Detvar en mäktig syn att se hur plötsligt hela området släcktes ner.Vår gata verkade dock utgöra någon slags gräns för västerut var det helt svart men husen 20 meter åt öster hade minsann ljus och stod och lyste, lite tyket.

Som tur var kom strömmen tillbaka ganska så snabbt men Spiggen tyckte förstås att det hela var ganska läskigt ,även om vi försökte tända så många ljus i köket som möjligt.

Idag har jag juldonat så mycket som jag har hunnit. Sedan var en vän med son här på lite lussekatter och peppisar.

Jag kollar ju runt på andra bloggar och inser väl att mina små arrangemang knappast håller någon standard värd några utmärkelser direkt, men då jag inte direkt är pysselkungen, så har jag bestämt att jag är nöjd i alla fall. Det viktigaste är att man har roligt, som alla kloka mammor säger.

Så var det mät.

Jag har en liten gran också som står och väntar i trapphuset. Skall försöka få ner lite grenar snitsigt i en vas för något slags julgranssubstitut. Skall ägna kvällen åt att googla på insirationsbilder från folk som har lite känsla för det.

Dagens besvikelse och i-landsproblem

Åh jag såg en sådan fantastisk tvål i Amelias julnummer. En polkagristvål formad som en käpp, från Lush.

Kalasfin. Så tvålkopp inhandlades men när jag skulle köpa tvålen såg den inte alls ut som en polkagriskäpp utan som deras vanliga trekanter.

Jag blev sur och lite besviken. Sedan blev jag sur på deras evinnerliga merförsäljning som visserligen är ambitiös och duktig men också sjukt påfrestande när man står i kö, har bråttom och tvingas lyssna på alla fördelarna med deras läppbalsam, ivrigt demonstrerade för en kund som sekunden innan berättat att hon inte tål läppjox överhuvudtaget.

Men, men. Tvålen blev inhandlad i alla fall för den luktar supergott och för en gångs skull lyckades jag komma ur butiken utan 5 ytterligare påpropsade prylar. Inte ens deras tidning lyckades de smussla ner i påsen. Jag hade full koll ;-)

Idag fortsätter pysslandet. Kommer visa lite mer senare.

Hoppas att ni får en lugn och skön första advent.

Nu blir hela familjen en lite juligare mintedition av oss själva.

lussebullsresultat

Jodå, degen skärpte till sig efter en trög start och så här fluffiga blev bullarna tillslut.

Jäsiken så goda. Jag är i paltkoma så här på kvällskvisten.

Här julas det vidare

Här händer det grejer förstår ni.

Jag har pyntat klart köksfönstret. Hängt upp julgardin och allt. Köpt amaryllis, tänt lyktor och fäst röda sidenband i pepparkakorna.

Anser mig själv vara ett rekorderligt fruntimmer.

A men jag veet att jag syns i fönstret likt en sämre blocketannons, men nu blev det så.

Nu bakar jag lussekatter a la Någons fru. "Va? är det inget socker i degen utbrast jag och kände mig nyttig samtidigt som jag skopade dl efter dl med sirap. Hälsobullar. Det är vad detta är! Ni vet sådana där som man bränner fler kalorier genom att tugga än vad det är i dem.

Det sista kan bli sant dock för de jäser lite dåligt tycker jag. Det är oroväckande. Så vi får väl se om det blir några små stenhårda katter på plåten till slut. Fruns såg fluffiga värre ut tyckte jag men det kan ju ha varit lussekattsfotomodeller som blivit inringda för dagen. Hon har ju kontakter, frun.

Något annat som är juligt värre är att jag moffade första julmarsipangrisen idag.

Den första av många.

God lördagskväll på er!

Baka baka pepparkaka

Idag har jag bakat och dekorerat pepparkakor hela kvällen.

Jag hade fått för mig att pepparkaksdeg var svårt att göra. Den skall vila och ha sig.

Det visade sig dock att det var helt fel. Spiggen hade lätt fixat det själv.

Nåväl. Receptet är min farmors och mycket väl beprövat. Hemma i min familj bakar vi peppisar två gånger per jul. Hjärtan med mandlar i till första advent och ögonprydda grisar till jul. Och en snigel. Alltid en snigel.

Här kommer receptet för den som vill prova.

Wildys Pepparkakor

1 hkt smör

2 hkt socker.

(Ja det ska vara hkt och inga dl. Sorry men du får väga.)

2 msk sirap

1 dl kaffegrädde.

(Vet inte hur viktigt det är med just kaffegrädde. Ja

g tog mellangräddeVem har kaffegrädde hemma these days? På den tiden då detta receptet kom till hade ALLA kaffegrädde hemma. Sådan var lagen. )

2 tsk ingefära

2tsk kanel

1 tsk malda nejlikor

2 tsk bikarbonat

4,5 hkt vetemjöl

(Skulle säga att det är för mkt. Det sa min mamma också, men här följer vi receptet. Jag använde knappt 3 hkt i degen och så lite till utbakning)

Gör så här:

Rör smör och socker.

Blanda ut bikarbonatet i grädden

Blanda i resten av joxet i valfri ordning.

Låt degen vila lite.

(Oklart varför men låt gå)

Stansa ut vackra figurer

Gör en snigel av den sista biten som blir kvar.

En grann en.

Grädda i mitten av ugnen på ca 220 grader.

Gå på känsla när de är klara. Mörka eller ljusa, du bestämmer.

(Men ett tips är att kolla till dem efter senast 5 minuter. Det går fort det här.)

Glöm inte att dekorera. Ös på med pynt bara.

Låt er väl smaka skulle farmor kanske sagt.

Tror även att hon skulle gillat mina pynthjärtan jag ska hänga i fönstret.

Tyskland levererar.

Kolla vilket fint pynt min vän hade med sig från Tyskland. Ohne Zusatz von Konservierungsstoffen till och med. Jag tror allt att hon skall få sig en riktigt fin kaka när hon kommer hem igen till jul! Det är en bedrövelse att de flyttade dit. Trots tillgång till snitsigt kakpynt.

Njure till salu!

Det kom ett kort i dagarna.

Den snyggaste bröllopsinbjudan i mannaminne.

En av mina finaste vänner skall gifta sig med en vrölsnygg maorier och detta bröllop lär bli decenniets höjdpunkt.

Ett litet, pyttelitet problem bara.

Det är på Nya Zeeland. Hon skall då alltid göra sig märkvärdig.

(Ja visserligen bor de där men det tycker jag INTE är en godtagbar ursäkt. En RUTTEN ursäkt är vad det är)

Ingen som har lite stålers över som bara ligger och skräpar? Nej?

Snåljåpar.

Kalasdags.

Idag har Spiggen haft kalas för polarna. Väldigt lyckat.

5 trevliga gossar varav 4 är födda 2010 och en fin storebror född 08. Vi var därmed beredda på tinnitusljudvolym, bråk och gråt men alla lekte hur fint som helst och verkade ha jätteroligt. Det märktes att Spiggen gillade sitt kalas för han var helt harmonisk och på supergott humör även när intrycken blev många.

Jag hade fixat lite babybuffé med lite frukt, makaroner, korvbitar och liknande. Och så de eländiga cupcakesarna till efterrätt. Några fräcka dinosaurievarianter blev det ju inte direkt eftersom figurerna mycket riktigt blev svinfula och helt oanvändbara. Men jag hittade lite annat krafs att slänga på så de blev ok i allafall. Synd bara att strösslet smälte över natten och blev brungeggigt. Antiklimax. Men, men....Goda var de åtminstone och det är ju det viktigaste. Hade blandat mintessens i frostingen och det blev himla bra.

Alla barn fick sin bokstav på kakan. Här är J som i Spiggen.

Spiggen fick massa fina presenter från sina kompisar: Svinsnabb bil, pussel, tröja i Åhoj seglarvän-stil. Annan tröja med en groda med massa gaddar (eftersom Spiggen är kungen av gaddar) Prickig vattenflaska, kavel och bagarmössa och julpynt till sitt svamphus.

Nu har Peter och jag sanerat lägenheten och plockat bort dadlar från väggarna och sånt. Skönt att slippa adventsstäda som jag hade tänkt att göra i morgon. Nu kan jag bara pynta på helt obehindrat.

Cupcakeshaveri

Men åh!!!

I morgon skall Spiggen ha kalas för sina polare och jag bakar tuffa cupcakes till grabbarna och deras mammor.(Han umgås inte med jämnåriga flickor, tack och lov. Nej jag skojar. Det råkar bara vara så att mina vänner endast fick grabbs förra året).

Hade världens idé men nu verkar det bara bli pannkaka och jag får väl dölja förödelsen med strössel eller något.

Kolla kladdkakemuffinsarna som skulle utgöra grunden så att säga. De ser ut som Grand Canyon hela bunten. Visst gör det iofs att det får plats en herrans massa fyllning men de är nog rätt slabbiga inuti också.

Sedan skulle jag smälta choklad för att göra chokladfigurer. Jag har en sådan där form i silikon ni vet, med figurer. Men alltså hur gör man? Först smälte chokladen men sedan blev den grynig och jag fick trycka klumpar i formarna. Blir nog rätt så apfult kan jag tänka. Tusan alltså.

Jag får väl köpa en kanellängd eller nåt. "sur"

Inget är beständigt

Det är svårt att tro att bara minuter efter att dessa bilder togs blev Spiggen tokförbannad för att han hade vantar. Då tog han av sig dem. Då blev han kall. Och arg.

Så vi gick hem.

Men det var trevligt så länge som det varade.

Men alla har rösträtt.

Lyssnar på Ring p1.

Älskar Ring p1

Just nu: Tant som är asarg på pågens brödreklam. Ni vet den där ett barn säger att han inte gillar mörkt bröd. Bortskämda ungar har alltid funnits men man behöver inte visa dem på TV, tycker den arga tanten som inte tycker att man skall klaga på sitt dagliga bröd.

Klart man blir arg. Jättearg.

Anledning till vrede och högt blodtryck i folkhemmen

Endast Spiggen är vaken. Och jag då.

Här sitter jag vaken och ugglar i mörkret.

Spiggen har ett litet nattfeståterfall och nu väntar jag på att han skall somna ordentligt så jag kan gå in och vända honom rätt och lägga på täcket. Nätterna har varit lugna på sista tiden men senaste veckan har läggningarna strulat. Han är så arg, så arg. Både på dagslurarna och på natten.

Enligt en del så kan det vara vaccineringen som spökar trots att det är två veckor sedan.

Har ni någon uppfattning om detta?

Eller är John Blund på Kick Off och har råkat sätta in en kass vikarie?

Man vill ju inte gärna stå utan.

Vi var tvungen att ränna till Ica Focus när Peter kom hem från jobbet, trots att det nästan var läggtid för Spiggen och allt. Det var stressigt men nödvändigt. Jag hade akutslut på följande saker:

Pepparkakor

Julmust

Lussekatter

Pepparkaksfil

Klementiner.

Polkajuleskum. (Men det fick jag inget. Det är inte lördag idag sa Peter helt snusförnuftigt. Han är så sträng!!!)

Nä jag skall inte göra något särskilt. Ingen som kommer på besök och tarvar fika.

Men är det jul så är det. Även när det inte är det.

Dagens vuxenpoäng: Skall sätta pepparkaksdeg och insåg att jag inte behöver köpa en enda ingrediens. ALLT finns hemma. Inklusive malda nejlikor. Det skall nog bli en bra fru av mig också någon gång.

Beroendeframkallande. I själva verket är detta en drog.

Det som göms i snö

Det finns en del uppenbara nackdelar med att bo i en 40-talslägenhet. Bland annat så blåser det en del. På vintern är vår lägenhet kall som Sibirien. Här finns också en hel del husdjur i form av pälsängrar och dylikt. I de inbyggda gareroberna verkar de trivas fint och finsmakare är de, för det finns inget som de gillar så mycket som tröjor och sjalar i kashmir. Snobbar är vad de är.

Men det mesta är bra med denna lyan. Fungerande öppen spis är ju inte så dumt och inte precis standardutrustning i nybyggda lägenheter.

Men det allra bästa är vårt skafferi. Det är ett sådant där stort skafferi med ventileringslucka som gör att det kan bli kallt. På vintern kan man ha det som kylskåp. Helt otroligt bra eftersom vi inte har så mycket plats i köket direkt och speciellt inte i kylskåpet.

Idag håller jag på att städa där för det är enligt min mamma välbehövligt. Det är en spännande upplevelse och jag är alltid lika rädd när jag gör det. Jag har nämligen en tendens att stuva in grejer för att sedan glömma bort dem tills de själva gör sig besväret att tala om att de finns. Mhm.

Så var det t.ex. med morotspåsen som jag långt senare misstog för en påse köttfärssås, med en doft som uppstigen ur Tutankamons grav. Härligt.

Men det fina är att jag också hittar massa saker som jag glömt och som ibland fortfarande går att äta. Hade jag rensat där i går istället så hade jag inte behövt gnälla för Peter att vi inte hade något gott hemma. För vi hade både popcorn, choklad, chips och marsipantomtar visade det sig. Grattis till mig.

Än så länge har jag bara gjort klart översta hyllan. Det var lite jobbigt så jag tog en paus.

Som ni ser så blir det inte lättare längre ner. Jag är en sådan sunkmaja. Min mamma kommer skämmas över detta inlägget. Skärp dig, kommer hon säga.

Och ändå är inte nedersta hyllan med på bilden.

Spiggens språkutveckling.

Idag sa Spiggen

Mamamamamama...ban..ta

Hm

1 år och redan en bully

Måndagsutmaning om positiva tankar.

Jag har lovat mig själv en sak som jag tror är bra och som förhoppningsvis kommer vara undergörande för mitt humör och kanske även hälsa. Jag skall försöka sluta att utsätta mig själv för negativa saker i form av nyheter, människor och så småningom även tankar. Om jag kommer so far.

Jag vill inte längre höra om mord och katastrofer, om krig och förintelse. Naturligtvis är det viktigt att vara informerad men mycket av den information som når oss via media är istället ett frosseri i hemskheter och det behöver åtminstone inte jag för att må bra. Nej. Kanske inte du heller? Så jag läser rubrikerna för att veta vad som händer men blundar när de visar bilder på skadade och skändade, är intresserad av bakgrunden-alltså varför det händer men sedan är det bra. Jag undrar vad bilderna är till för. För att öppna våra hjärtan och visa mer sympati och medlidande? Fungerar det? Vi kanske oroar oss mer men bidrar det till att vi aktivt handlar för att ändra situationen. Oftast inte, tror jag. Men om man aktivt arbetar på att själv bli en lyckligare person så tror jag att man även kan påverka andra positivt. Tänka lokalt liksom.

TVn tycker även om att visa filmer och dokumentärer om andra världskriget. Jag har bestämt att för min del är det bra nu. Jag mår svindåligt av filmer som "Pianisten och "The boy in the striped pyjamas". Jag har egentligen aldrig gillat sorgliga filmer eller böcker utan vill helst stänga av ni vet...INNAN båten sjunker. Och jag anser att jag inte behöver veta några mer läskiga detaljer om några krig.

Negativ information ger negativa tankar och handlingar. Rapporteringar om terrorism, skolskjutningar och dylikt inspirerar andra dystergökar. Jag menar inte att man inte skall skriva om det, det måste man förstås. Men jag tycker inte att man skall grotta ner sig för grottandet skull och jag tycker att man borde fokusera mer på hur man kan undvika det i framtiden. Ge lite hopp om att världen kanske inte är på väg käpprätt åt helvete utan att det är mycket som istället pekar på att det blir bättre och bättre. För det blir det. Med de flesta saker.

Så måndagsutmaningen idag går ut på två saker. Jag vill bara uppmuntra till att närhelst du märker att du tänker en negativ tanke som gör dig illa; Försök tänka en bättre. Det behöver nödvändigtvis inte vara en perfekt positiv tanke utan helt enkelt en som känns lite bättre. Som ger lättnad. Sen kan du ju tänka en bättre tanke än det. Om du vill.

Dessutom: Fokusera på positiva nyheter. Läs så lite du kan om hemskheter och så mycket du kan om saker som är bra och som du blir glad av.

Denna måndagsutmaning har ingen speciell vinnare eller något pris. men ni får gärna skriva och berätta i alla fall om ni antog den och hur det gick!!!

Glad måndag på er hörni!

Själv blir jag ju då väldigt glad av kakor

Julfeber del 1

Idag är det en vecka till första advent. Det. är.inte.klokt. Fast i och för sig så har jag alltid julkänsla i hela november också. Minst. I år skall jag börja fira jul tidigt eftersom det ändå är mest roligt innan. Lagom till annandagen så är jag trött på julen och redo att slänga ut alla julsaker.

Men dit är det långt. Så morgonen ägnar jag åt att surfa runt på olika bloggar för att få inspiration på hur man bäst går all in. I veckan skall jag sätta pepparkaksdeg och baka lussekatter. Fixa apelsiner med nejlikor, skaffa julgardin, juldoftljus och Maison Belle. Julblommor förstås. Julkalender har jag redan fått av min snälla syster.

Jag önskar att jag vore lite mer pysslig. Som den här fina tjejen t.ex. Men förutom julbaket så lämnar jag nog det området åt de som kan det bättre.

Men visst skall det bli kul!? Synd att man sällan blir något vidare smal under denna perioden av året. Lite tvärtom så. Fast det är bra med lite extra hull när midvinternattens köld är hård.

Bild lånade jag från http://knorkan.blogg.se/2011/september/

Transor och pyromani

Ja det blev sent i går. Jag var inte hemma förrän IDAG!!!! (00.20) Så sent har jag inte varit uppe på evigheter. Ja, frivilligt alltså.

Det var verkligen roligt och jag blev riktigt sugen på att börja jobba igen så jag får träffa dessa glada tjommar lite oftare.

Vi startade friskt på Tranquilo för mat och vin och när vi blev av med vårt bord (naturligtvis inte p.g.a. misskötsel utan för att sittningen var slut) så gick vi vidare till Avalon som alltid känns lite festligt. Där tittade vi på drinkkonst, när den mycket ambitiösa bartendern gnuggade glas med apelsinklyfta som han först tänt eld på. Oklart varför. Eller...jag frågade faktiskt varför men svaret "Apelsinolja brinner när man tänder eld på det" lämnade mig otillfredsställd med en gnagande känsla om att den här killen inte RIKTIGT var att lita på. Om han känner ett behov av att elda saker bara för att de faktiskt kan brinna, menar jag. För med allt hårspray som jag hade igår så var till exempel jag själv oerhört lättantändlig. Så då fick man titta sig över axeln resten av kvällen så att varken jag själv, mina kollegor eller min iphone skulle stå i lågor innan midnatt.

Mina nya tuffa skor gjorde naturligtvis succe bland gruppens ungdomar. Jag var ju också mycket stolt och visade klackhöjd och praktiska finesser som en bättre dammsugarförsäljare.

Någon påpekade att jag blev väldigt lång och det var en korrekt iaktagelse. Väldigt långt blev det.

Dock inte riktigt så långt som en gång för länge sedan när jag och min vän var ute i Brighton en kväll. Smala som flaggstänger med de högsta av klackar. (Det var tider det). När vi gick genom stan så hörde vi två killar som gick bakom oss diskutera våra ben, kläder o.s.v. Vi kände oss fett snygga.

Sedan rusade en av grabbarna fram för att se oss från andra sidan och ropade förvånat och glatt till sin polare, som om de slagit vad typ:

-Oh my good!!!!They WERE girls.

Ridå liksom.

Glory days

Bild lånad från:http://new.etonline.com

Kontraster

Klockan 14

Hopp och lek

Klockan 17

En klänning, lite smink och en patetisk fotomin

Och du är ready to go.

Förberedelser pågår

Kolla på denna konstiga bild som jag ursprungligen tog för att visa att grunden nu är lagd och att jag ansträngt mig med TVÅ olika primers så att sminkningen verkligen skall hålla för rulledrull hela natten. ( ja, jag planerar en lång natt. Säkert till 23:00).

Men det enda man man kan fokusera på när man ser eländesfotot är två olika saker, varav det ena är monstervåfflorna i förgrunden. Alltså jag har ju aldrig påstått eller trott att jag har några små frökenhänder, men inte heller har jag anat att jag kan uppträda på cirkus. De är typ normala, har jag tänkt. Men tji fick jag.

Det andra man lägger märke till är det uppenbara felet på min lever eftersom det ser ut som jag är uppfödd på lussebullar. Jag hade inte ätit EN ENDA lussebulle.

Eller?

Väldigt roligt

Tänkte bara sticka in näsan och bjuda på lite lustigheter. Det är ju ändå fredag.

Ni får klicka på länken för jag kunde inte baka in den. Men gör er besväret för det är värt det.

Emils brev till försäkringsbolaget:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2024&artikel=3623395

Ja, jag sa ju att det var kul.

Spännande Torsdag. Ett referat.

Oj, det blev lite dålig uppdatering igår.

Först gick diskmaskinen sönder (trodde jag) så jag fick ta bort brädan som är framför diskbänken och som döljer golvet under bänkar, spis och sådant, om ni förstår. Där var det i alla vatten och även fullt av troligtvis 8 års damm och annat skit. Vi har aldrig lyft på den och med tanke på dem som bodde här innan så tror jag knappast att de ägnat det en tanke heller. De gillade musik mer än städning kan man väl säga om man vill vara snäll.

Jag fick iaf bort det mesta av vattnet (och lite, lite av smutsen också)och skruvade godtyckligt på någon skruv som Peters pappa rekommenderade, så att vattnet skulle stängas av.

Sedan fick jag skynda till stan för att möta upp min syster som för natten har huserat här.

Vi hade nämligen viktiga saker att göra som t.ex:

och:

Efter dessa nationsräddande aktiviteter gick vi hem. Vi hade bjudit in Peters pappa för att kolla på diskmaskinen då han är en man med minst sagt kunskaper om det ena och det andra. Så nu blev han presenterad för problemet och inte minst för anslutande mikrobiologisk trädgård som han konstigt nog inte blev det minsta imponerad av. Det tycker jag är synd för det är möjligt att man där kunnat hitta botemedel för både aids och spetälska. Det får vi nu aldrig veta.

Det verkar dock som om vi slippar byta maskin och om jag slutar slabba när jag diskar så slipper vi eventuellt även byta golv. Det var glada nyheter som vi tog lite vin på.

Sedan åt vi snarre och kollade på seklets kanske sämsta film. "4 år till". Konstigt nog inte märkt med någon varningstriangel. Tror inte ens att det är en film utan en grundkurs i dramaturgi men jag kan inte säga säkert. Skit i att se den bara.

Ikväll ska jag på afterwork och förtära alkoholhaltiga drycker. Det ni. Mer om detta kommande, rafflande event senare.

God fredag på er.

Veckans förebild

Tänkte skriva ännu ett tjatigt inlägg om sjuka barn som inte sover eller äter och om trötta mammor som inte heller sover, men däremot äter för gärna och för mycket.

Men sedan så tänkte jag att det kanske kan vara roligare att skriva något snällt om någon annan idag.

Jag köpte tidningen Chic idag. Det gör jag nästan aldrig. Dels så läser jag nästan aldrig modetidningar eftersom jag tycker att det är lite tråkigt och dels så har jag nästan aldrig tid att läsa tidningar överhuvudtaget. Men jag skulle ändå vilja passa på att hylla Chics fantastiska grundare och chefredaktör Charlotta Flinkenberg eftersom hon är något av det ballaste som någonsin vandrat runt i ett par skor med hög klack. CF har varit i ropet lite nu det senaste. Dels blev hon i förra veckan utsedd till årets Mediachef och dels fick hon nyligen en läskig sågning av Alex Schulman som säkert många av er läste. Jag älskar ju egentligen Alex Schulman och tycker han är the shit, men ibland är han sjukt pinsam i sina elaka påhopp som mellan varven varken är humoristiska eller välfunna. Bara avundsjuka och löjliga. Nog om detta.

Charlotta Flinkenberg har skrivit två peppiga böcker som du bara måste läsa om du inte redan gjort det. Hennes första bok heter Busenkelt: "Så blev jag framgångsrik" och handlar om hennes tidiga karriär med flippar och floppar. Här beskriver hon också hennes välomskrivna stämning (för förtal)av tidningen Resumé. Ingen liten skittidning direkt, om man säger så. Men hon vann och fick ett enormt skadestånd. Spännande läsning om att inte ta skit.

Hennes andra bok heter Viktiga Boken: "Från godisråtta till storlek 38". Det är lätt den bästa, roligaste boken om bantning jag någonsin läst (Och jag har läst fler än jag skulle vilja erkänna, kan jag erkänna.)

Hon gjorde själv en viktresa från 86 till 61 kg på 1½ år och allt runt om det skriver hon om här. Hon är brutalt ärlig, öppen och självutlämnade och när man har läst denna boken vill man bara kidnappa henne och tvinga henne att vara ens bästis för tid och evighet.

Tyvärr är hennes böcker lite svåra att få tag på, men OM ni springer på dem så köp, köp.

Jag själv hittade hennes böcker i ett antikvariat i Majorna. Den som söker skall finna.

Så där har vi henne. Veckans förebild! Vilken brud alltså.

Och så är hon snygg också. Fattas bara annat.

Bild lånad från www.chic.se

Hur man bäst kurerar en förkylning

Åh, det är lätt det.

(Men jisses vad locket ser dammigt ut. Såg jag först nu. Lortfia)

Hej hej, redo för galej

Ja, inte ikväll kanske. Vi har haft sjukstuga här idag och hela familjen är krasslig. Spiggen har nästan gapat hål i huvudet på mig så jag blev så less att Peter lite lätt och ledigt fick flexa ut så han kunde komma hem och ta över monsterbebisen. På så sätt kom jag ju iväg till stan, vilket var bra för nu är skorna köpta. Som ni ser så valde jag mittenpjucken och de blir nog ännu snyggare till något annat än just långkalsingar. Tack för alla era kommentarer. Jag visste inte riktigt vem jag skulle lita på så jag valde bort moccadojsen p.g.a Göteborgs väderförhållanden och par nr 1 för att de var ganska hala på klacken= halkrisk + att jag innerst inne tänkte lite så som Emschen viskade i kommentarsfältet. Hon satte liksom ord påt.

Tror att den lilla tuffa expediten tyckte att de jag slutligen köpte var för moderna för mig. Jag förstår henne. Jag släntrade in osminkad i toppaluva, säckiga jeans och redig Polarn och pyrettröja i de plattaste av alla platta kängor. Hon var liksom överdrivet positiv och gav mig en lektion i svårigheten med så pass hög klack. Jag har förmodligen gått i klack sedan innan hon föddes och det tyckte jag också var viktigt att hon fick reda på såklart, men man vill ju inte vara oförskämd. Så därför blev jag sedan tvungen att prova ett par svinhöga pumps och spatserade demonstrativt runt i butiken med både raka ben och god hållning. Där fick hon för att hon trodde att jag var en kärring. HA!

Nu skall jag kurera mig för i morgon har jag en moffardejt. Jag ska träffa en vän för att äta upp den överblivna barbatårtan som jag fryst in. Det vill jag ju inte missa direkt.

Jag behöver smakråd...

Juletid bjuder ju ofta på lite fler festliga events än vanligt. Julbord och glöggkvällar och en del andra festliga tilldragelser står på tapeten. Trevligt värre.

Någon gammal tänjbar klänning kan jag nog rota fram ur gömmorna. Säkert också någon käck accessoar. Det är värre med skor då. Jag har inte ett enda par finskor längre eftersom jag fick nästan en storlek större hovar efter graviditeten. Jag har fått ge bort alla mina fina klackar. Och så gott som alla mina andra skor också för den delen, men de har ersatts under tiden.

Stövlar med högt skaft går bort eftersom mina numera aningen stabbiga ben gör detta omöjligt men ett par med korta skaft borde funka.

Nu har jag hittat tre olika par som jag inte kan välja mellan. De kostar på öret samma så priset är ingen utslagsfaktor.

Så nu får ni hjälpa mig att välja. Skall jag gå på ett par klassiska eller skall jag våga mig på lite ungdomligt kilklackat? Jag måste ha bestämt mig innan fredag för då skall jag på after work med mitt jobb. Lämpligtvis iförd klack.

Ett säkert kort men kanske tråkig? Eller?

Är jag tillräckligt tuff tro?

Samma skossor fast i mocca

Bilder från www.vagabond.com