Nu är jag fru ju

När jag vaknade upp på Amalias minne i Gränna i morse så gjorde jag det som fru. 

Fru Bodin. 

Mycket vuxet. 

Trött men lycklig och full av intryck som nog kommer att ta en vecka att smälta. Under själva vigselakten och under middagen och festen så gjorde jag allt för att fånga stunden, sådär som man ska och verkligen ta in dagen. Kunde knappt äta något av den fantastiska maten utan satt bara och tittade på alla människor som dykt upp här i Småland helt finklädda för vår skull. Där satt hon och han och de och just i den stund var vi samlade. Dagen efter skulle vi åter skingras, de kommer att åka hem och hemmen ligger i när och fjärran och i många fall kommer det åter dröja månader, kanske år tills vi ses igen. Helst av allt ville jag smyga ut och låsa ytterdörren och bara behålla dem där för jämt. 

Som en galen kidnappare.

Det gick tyvärr inte och någon gång under kvällen panikerade jag över att inte hinna prata nog med alla.
Men vi hade roligt och vi var så extremt nöjda med Stockmakaren där vi hade festen och där Festvåningschefen Hasse vakade över middagen som om det vore hans egen bebis. Maten blev otroligt uppskattad och vinglasen fylldes på i exakt rätt sekund. Tillsammans med våra fenomenala toastmasters så såg han till att vi fick den fest som vi ville ha. Så om ni planerar fest i Jönköping/Huskvarnatrakten; kontakta honom. Stockmakaren har även catering dessutom.

Som tur var gick dagen även bra för Spiggen. Han var supersöt i sin lilla sjömanskostym och han skötte sig exemplariskt i kyrkan. Sedan åkte han till barnvakterna och till Gullegoj och kvart i 8 fick vi ett sms om att han somnat lugnt och gott.100 kg tyngd föll från axlarna.

Hela dagen förevigades av Emma och med sig hade hon även Nelly och förutom att fotografera så förgyllde de även dagen på alla andra möjliga sätt. Gud vad jag tycker om dem.
Jag ser så framemot att ta del av bilderna men tills dess får ni hålla tillgodo med mina.

Ny design och världens bästa Angela

Har ni sett vad piffigt det blivit här inne då? Det är Sederbladskan som har hjälpt mig och hon är på alla sätt otrolig den. Superlativen räcker inte till för den bruttan.

Det märkte jag redan när vi var i Israel. Angela hade en svår migrän som gjorde att hon mådde i stort sett konstant illa och var riktigt risig stundtals. Så smal som hon var då kan jag bara bli i mina allra mest orealistiska drömmar haha.

I alla fall. Inte en jäkla gång beklagade hon sig. Hon bet ihop, såg glad ut, följde med på det hon kunde och var allmänt helt fantastisk. Jag själv hade gnällt oavbrutet och tyckt vansinnigt synd om mig själv. Det verkar inte ligga för Angela. Nej äsch då. Drama är inget för Sederbladskor.

" Om jag går ut och springer vid typ halv 4 snåret på natten så kan jag ibland mota Olle i grind" sa Angela glatt utan martyrröst eller darr på läpp. Nej det var ju en hyvens lösning tyckte hon. O.fatt.bart.

Nu har hon i alla fall hjälpt mig med min design här. Jag har funderat länge på hur jag vill att bloggen skall se ut men jag hade naturligtvis inget konkret att komma med.

Sen hade jag det. Då skickade jag henne en bild på en tårta och ett paket bindor. "SÅHÄR" sa jag.

Det är tur att hon är smart för hon fattade på en sekund.

Javisst är det tur. Den blev riktigt snitsig tycker jag. And very me.

Detta är bilderna jag skickade till Angela. Bindor och tårtor är grejen.

Sweet inspiration

Source: thecakeblog.com via Annika on Pinterest

Solen, solen, solen

Första officiella vårdagen idag och HEY vad den levererade. Solen har fullkomligt gassat över staden idag och jag har känt mig alldeles vårrusig, D-vitaminiserad och på allmänt gott humör.
Jag har haft en sådan fantastisk vecka då det mesta gått min väg och en sådan här fredag blev liksom kronan påt. Och så var Emma i stan och fotade hår på Rapunzel som öppnat i Göteborg så jag passade på att smita förbi på lunch för att fylla på med snittar, skumpa och kramar. Nice.
Och nu har vi köpt charkisar, vin och massor av bröd så vi tänker bara bosätta oss i soffan under den rosa filten, moffa mat och godis och kolla på DVDboxar.
En sådan fredag. Borde man ha varje dag.

Glad och go Emma

och glad och go Spigg

På jakt efter snask och lördagens festligheter

Jag vet inte hur många gånger ikväll som jag har inventerat kyl och köksskåp i jakt på godsaker.
Resultat: En banan. Hur sorgligt?
Sedan kom jag på att jag hade en halv påse gojibär i choklad i skötväskan sedan Spiggen och jag var på bio.
Resultat: Den var redan hittad och uppäten av någon annan. Dock låg påsen kvar. Hjärtligt tack.

Så nu sitter jag och förhandlar med mig själv om vad jag skall ta mig till. Peter är inte hemma så jag kan inte gå till kiosken. Skall jag agera helt tvärtom, ställa mig i jägarvila i 30 sek. och sedan gå och lägga mig? Eller skall jag plocka sönder ett paket Ballerinakex och äta upp krämen. (För vem bryr sig om kexen?) Det första känns tråkigt och det sistnämnda lite stört.

Så nu har jag blivit handlingsförlamad och apatisk i stället. Det var ju typiskt. Kanske kan man ringa till jourhavande medmänniska för att få lite stöd.

Så ikväll bjuder jag istället på lite bilder från Lördagensblogggalej på Yaki-da
Smaskig mat indeed. Kvällen tillbringades med Kicki, Anna, Malin, Ellen, Tina, Yessi och Pernilla och det var mycket trevligt. Men eftersom jag är ganska trött av mig så begav jag mig hemåt i skötsam tid.
Och det var väl tur för framåt kvällen invaderades stället av hippa ungdomar och tanten hämtade ut jackan i raketfart och pep iväg. Men först hann jag tjuvlyssna på massor av intressanta ungdomskonversationer och konstaterade nöjt att problemen man hade då är man ofta förskonad från nu. Och tvärtom. Som celluliter t.ex.

Lördagen bjöd på charkisar, ostisar, brödisar och chokladisar.

Gårdagens Emmakväll och dagens Babblaroverload

En toppenkväll hade jag igår. Emma a.k.a. Emschen hade lämnat Skåne och var på besök i Götet för att undervisa i svinsvåra skattefrågor. Hon förkunnade sin kärlek till komplicerade deklarationer och jag ljög och höll med om att "ja jo visst är det skoj när deklarationen är riktigt, riktigt klurig".

Så gick vi till Pinchos och åt Tapas. Ja jag vet att jag var där förra veckan också= dålig fantasi. Dessutom är risken är stor att jag hamnar där även nästa vecka när jag också skall ut och besöka lokal. Men det är gött, prisvärt och man får små guldfiskskålar i stället för vinglas. Jag har inte några andra krav egentligen. Dessutom är det ganska mysigt och med trevlig personal.

Det var ju såklart fantastiskt att träffa Emma. Och hon hade med en så fin present till mig som jag nästan brallade ner mig över. Doftljus och tvål och ett doftljus som också var massageolja. Ni hör ju. Riktigt snajdiga grejor. Och Emma själv var ju som alltid en darling och en sådan där som är lite för lätt att prata med. Hon är fin på riktigt den.

Nu ser jag fram emot att åka ner till Skåne snart. Hur skall jag peta in det? undrar jag. Måste på något sätt.

Ikväll har vi läst och kollat på babblarna en babbiljon gånger så nu måste jag ägna resten av kvällen till att avbabblifiera mig. Jag hör deras röster i huvudet och vill egentligen slå ner dem. Varenda en av dem. Smack bara. För de är jobbiga tycker jag. Jobbiga och tråkiga och våldsamt tjatiga.
Men Spiggen tycker att de rockar...så då låtsas jag också att jag tycker det. Snäll moder.

Jag langade upp systemkameran och försökte verka världsvan och tryckte som en galning utan att något hände. Innan jag märkte att jag glömt minneskortet.
Jag är så hopplös men det möttes av munterhet.

Tur att Iphonen är en trogen vän.
Kolla Emmas ring och sjal.
Matcha är ingen match.

Kolla, värsta fina.

Finlunch och illamående.

Vilken bra dag det har varit. Träffade självaste Creando på lunch och det var ju förbannat trevligt.
Lättpratat liksom. Hon är totalt helt underbar och öppen på det där sättet som jag älskar. Måtte vi träffas igen väldigt snart. Vi gick till Steinbrenner och Nybergs sopp och tårtlunch vilket alltid brukar vara ett säkert kort om man vill må förbannat illa. Men tack vare att soppan var rätt så god och tårtorna var färre än vanligt och inte någon med marsipan eller lakritsmousse så kunde jag hålla mig ganska lugn. Tror jag åt fyra bitar och inget mer. Rekordlite. Hej smal.

Tyvärr har jag tagit igen det under resten av dagen med jobbets chokladaskar och julgodisbak här hemma. Så nu mår jag illa. Så som jag alltid gör om kvällarna i december. Det är för att man ska vara taggad som tusan den första januari. Att ändra livsstil och bli en friskus i klass med MoraNisse.

På andra sidan nyår så börjar det bli väldigt mycket dags att komma i brudklänningsform. Då antar jag att jag får skärpa till mig lite. Tills dess skall jag äta upp mig ordentligt så att det blir en liiiten utmaning åtminstone. Det ska inte vara för enkelt.

Fina, fina Kicki

Bästa, bästa Tess

Bästa efterjobbetdaten idag. Fantastiska Tess var på kurs i Götet och det är alltid lika underbart att träffa henne. Hon är verkligen ett positivt energiknippe och alltid har något fantastiskt just hänt henne. Så även idag. Hon är en bra exempel på att leva som man lär och jag får alltid med mig något nytt av henne. Hon får mig att tro på massa saker genom att med sitt eget liv visa vad som faktiskt är möjligt. Hon är en av mina nyaste och intressantaste kontakter i mitt liv och hon är redan väldigt viktig för mig. Idag var hon tuff och discofin. Man behöver glitter på en tisdag. Faktiskt.

Fin och klok och glad

Occo goes Loco.

A men vilken lördag. Det blev så löjligt lyckat.

Jga började med en 5 km runda med min bror och hans hurtiga familj. Det var så jobbigt och jag skulle velat spela in på band hur mina tankar gick under rundan när jag försökte peppa mig själv till att inte falla för den omedelbara frestelsen att falla död ner. Men jag överlevde och efteråt levde jag mer än innan på något sätt.

I och med detta så missade jag Skånetösernas shoppingrunda och slöt upp till lunch på någon älgrestaurang på Lilla torg. Vi drack vin och öl, bubbel och drinkar. Emschen dök upp och var lika rolig som alltid och gav svinbra deklarationstips att minnas till nästa gång. Hon är skattmas den. En sådan borde alla ha i sin närmaste omgivning. Nu har jag det också och det känns fint.
Annars var det Tindys historier som fick mig att sitta med öppen mun som en gammal gädda halva middagen. Tindy har varit med om mycket här i livet och de flesta saker verkar att ha gjort ont.
I går verkade hon dock klara sig med armar och ben i behåll men vi skall ha ett snack om hennes karma. Den saken är klar. Kanske var Tindy buskisskådis eller parkeringsvakt i ett tidigare liv. Då kan man ju bli sådär lite otursförföljd.

När vi var klara med lunchen strosade vi en stund för att sedan göra oss redo för middag på den nyöppnade restaurangen Occo som tydligen ligger vid Drottningtorget. (Jag var ju knappast den som navigerade liksom) Occo serverar vad som antagligen är världens bästa Meze och hade enligt rykten dromedarer på invigningen. Det är ju rätt fräckt. Vi fick en servitris som gav utslag på humor-radaren direkt och det utnyttjades till max. Arian, denna lilla ängel var rapp i truten och öppen som få och berättade massa saker om hur ungdomar beter sig nu för tiden. Vi lite äldre damer fick många fina tips och kanske slutar det med att vi gemensamt går ihop och adopterar flickan. Vi får se. Till sin hjälp på stället hade hon den bland annat glada chefen, Laxen som tydligen har en förmåga att sätta tanthjärtan i brand och den aningen stiffa  Dj:n Mats Persson som hellre sa upp sig än spelade Tarkan. Hallå. Vi kände att Meze borde vara= Tarkan medan han kände att Meze= Loungemusik och inget annat. Vi var oense men det är okej.

Vilken kväll! och vilka bruttor alltså. Piffiga, glada och öppna som få. Fru Sederblad, Tindy, Emma och Katarina. Otroligt olika personligheter men lika i det som är viktigt. Alla var t.ex. duktiga på att dricka sprit, snällhetspeppa varandra och banga för inget. Vad mer kan man begära?

Vi måste ses snart igen.Det är ett absolut måste. Vare sig ni vill det eller inte.

Ja, jag tog lite bilder också men bättre exemplar kan ni se på de andra tjejernas bloggar.

Min Iphone kan knappast mäta sig med deras paparazzikameror. 

Men hos dem kan ni se mer av maten och laxen och sånt.

Katarina och Emma

Tindy ser fara komma från sidan.
Då blir hon rädd, för hon är inte så bra på att parera, Tindy.

Grymmaste restaurangen

Minimalistisk stil på toaletterna.

Tindy och Katarina

Emma var mycket tjusig i tygrik klänning

Bilden på mig och Sederbladskan har jag snott från Emmas blogg
www.attvaranagonsfru.se
Den är fin. Trots min akuta hakbrist. 

Liten påminnelse

Hörni. Ni missar väl inte min syrras svinroliga blogg.
Helt frisk i huvudet är hon absolut inte men i detta fallet är det något positivt.

Piff och puff.

Min vän oraklet på besök i Götet.

Har just kommit hem från en date med världens bästa Tess som jag är löjligt förtjust i. Hon är en av de där.
De där människorna,  som får mig att pladdra som en besatt och berätta allt och alldeles för mycket. Men hon är så klok och rolig och jag bara MÅSTE bikta mig. För om jag gör det så tänker jag att hon skall säga smarta och fiffiga saker som ger svar på mina funderingar och  löser de flesta problem som kan dyka upp. Ingen press på henne alls.
Vi har käkat supersmarrigt indiskt på Masala Kitchen, druckit bira och löst världsproblemen.
En sådan bra kväll.

I morgon är vi lediga hela familjen och vi skall ha en Spiggdag. Sätta Spiggen i centrum och göra hans dag till en fest. Bara äta extra smaskig mat (dvs fiskbullar), kolla på djur och bussar hur länge som helst och så ska han ha sin favorittröja med bondgårdsmönster och de extra mjuka brallorna.
För egen del så hoppas jag på lite sömn också.

Konkurrens Öststatsmiljö

Jag har förstått att vissa av er tycker att jag är lite smårolig och sånt. Inte alla, absolut inte alla...min mamma t.ex. tycker att jag är en tramsa, men hon läser ändå eftersom hon är tvungen p.g.a släktskap. (Obs Tramsa..inte transa, det är skillnad) Men absolut, jag gillar att sköja och sådant. Det gör jag och det smickrar mig att ni gillar min humor och det gör naturligtvis också er till otroligt intelligenta och fantastiska människor. Enligt mig alltså.

Jag vet inte om några av er har hittat min syrras gamla Afrikablogg i min länklista. Hon är också rätt rolig. Faktiskt nästan lite roligare än jag, smärtsamt nog, men så är hon också ett par år äldre och har alltså haft gott om tid på sig att utveckla en viss lustighet. Egentligen är det alltså fusk.

Min syster är också lite äventyrligare än jag. Och när jag säger lite så menar jag mycket. Inte för att jag är någon speciellt värdig motståndare i den tävlingen. Nej. I mitt liv är höjden av spänning en ny kulör i Spiggens blöja medan hon gillar forsränning och annat farligt.

Nu skall hon åka på en ny rosa bussarna-resa och denna gången till Öst-Europa, av randiga och rutiga skäl som jag naturligtvis inte begriper. Vill man äta svinäcklig mat så är det ju bara att själv fånga en gammal karp och slänga in den i en kastrull med någon kål till. Och risiga byggnader finns ju gott om i Sverige också om det nu är dem man vill kika på. Så resonerar jag lite medan jag bläddrar i resekatalogerna efter någon spännande trip till Lödöse museum eller kanske Skagen över dagen om vi skall slå på stort.

Men i allafall. Hon har startat upp en ny reseblogg nu.
Läset. Jag tror ni kommer att gilla det.

Och vi önskar henne alla en riktigt trevlig resa

Åhå, körv i kål, så gött.

Bilder: google.se

Måndag med framgång och besvikelse

Neeeeej.

Det blev ändrade planer för tyskarna. Deras lilla S blev sjuk så de kunde inte komma.
I vanliga fall bryr jag mig inte så mycket om sådant och tänker att det kan vara bra för Spiggisens imunförsvar med lite bacillusker. Men imorgon skall han få sin mässlingsspruta och då får man inte vara sjuk tydligen.
Så det blev inställt. Inte bra.
Som tur var så fick mammatysk permission och åkte in själv för att småhänga lite, tvingas äta lakritspannacotta och pussa på Spiggisen. En blixtvisit men en väldigt uppskattad sådan.

Men nu har jag hela kylen full med oäten pannacotta och banankaka. Det är ju jobbigt och tar plats. Plats som behövs för alla krispiga salladsblad som jag har tänkt köpa. Ett problem som måste lösas.
Vet inte hur bara......






Åhå. En annan sak. Lyckost var det här. Jag som inte vunnit något sedan det läckra zumbaarmbandet kammade hem storvinst hos Katta.
Katta alltså. När jag blir en lite piffigare, välordnad människa skall jag bli som hon. Ha lika fina naglar, inredning, sminkning och efterrätter som hon. Jag är 100% säker på att hennes radhus städar sig själv, att hennes kläder kommer ur maskinen strykta och stärkta och att hon aldrig skulle bära omatchande underkläder.

Ett mål att jobba mot helt enkelt.

Tack Katta!
Här skall shamponeras.
Bild: http://kattabloggen.blogg.se/

Tankar om ett event

Himmel vad trött jag är ikväll.

Har ju varit ute både fredag och lördag. Det gjorde jag aldrig ens när jag var barnlös. Iofs har jag legat i sängen senast ett båda nätterna..men ändå!!! Vilket svireri. Men nu blir det väl nyår nästa gång.

Idag har jag mest glatt mig till det här. Grymma Emmas festliga bloggevent. Har tänkt på det hela dagen. Viktiga tankar som om jag borde sätta i löshåret igen tills dess och om Yllet tänker dyka upp och sprida lustigheter. Jag har lite panik över att jag blir så dålig på kort. Alla bilder jag tar och lägger ut här (och det är ju inte så jättemånga på mig själv) är resultatet av typ 50 försök att se normal ut. Detta gäller även de som fortfarande kan anses vara lite halvbra så. Och helt plötsligt skall man vara med på en hippa där folk inte kommer göra annat än att fota. Och så kommer man inte ha kontroll över resultatet liksom.

Undrar om de säljer sådana där pormaskplåster fortfarande på Åhlens. Man får göra vad man kan känner jag. Och vad har man på sig? Odd Mollyligan kommer säkert vara där och snygga sig och för att inte tala om Malenami med frilla och allt.

Tur att jag är mammaledig och har tid att tänka på sådant här ordentligt så att jag kan vara förberedd. Synd att Tess inte kunde följa med mig. Hade sett framemot att åka tåg med henne och snacka om spöken och inredning. Nu tänker jag dra själv. Utan karl, utan Spigg, utan vän att hålla i handen..Bara själv. Och jag kommer vara nervös och bete mig märkligt. Thats for sure. Men så får det vara.Bara löshåret är i så ordnar det sig. Så tänker jag.

Så här kommer förmodligen ALLA bilder på mig se ut som tas under bloggeventet.

För det är så det brukar bli.

Men som ni ser så gör det inte så mycket så länge som håret är långt.

Bloggkärlek

Idag vill jag starta dagen med att tipsa om en fin blogg som jag läser varenda dag för att få inspiration och bli ett bättre människa. Tess skriver om attraktionslagen (bland annat) som jag är galet intresserad av. Dessutom så är hon en av de finaste,trevligaste och mest spännande personer jag stött på i bloggsfären. Like her a lot!!!!