Hur man bäst skaffar såväl karies som övervikt.

Nu har vi kommit hem från helgens alla jippon. Först var vi en sväng ut till Peter föräldrar för att hälsa på lite och sedan tog vi picket och packet och drog till Trollhättan. Min syster var hemma också vilket var extra roligt och vi ägnade helgen åt det vi gör bäst. Inmundiga onyttigheter. Det kan inte hjälpas. Om vi i vår familj har dålig karaktär en och en så är vi en hopplös skara när vi kommer tillsammans. Men hallå. Vi har en far som utan att blinka kan äta 5 semlor på raken. Det är gener helt enkelt. Så på lördagkvällen firade vi min syrras nya jobb med skumpa och bananstubbe. Sedan bröt vi arm. Varför inte? Jag har alltid varit sjukt svag och min syster alltid väldigt stark, men med hjälp av Spiggen har jag övat upp min högerarm något och imponerade sålunda på hela församlingen. Pappa visade dock att man fortfarande kan räkna med honom i tuffa styrkeutmaningar och vann naturligtvis samtliga matcher. Mamma och Peter ville inte vara med. Oklart varför.

Tårta nummer 1 då. Fin på alla sätt och väldigt festlig.

Söndagen ägnades åt Fars dag, Spiggens 1 årsfirande och vårt bakprojekt, som gick rätt så bra och gav mersmak. När vi gått igenom strategi, upplägg och arbetsfördelning, samt gjort en swotanalys på projektet, så skred vi till verket. Eftersom vi är glada (relativt) amatörer (definitivt) så får vi anse oss nöjda. Spiggen tyckte den var smaskens i alla fall även om den var så söt att tungan krullade ihop sig. Ikväll får vi nog borsta tänderna med stålull.

Far firade vi med en marsipanlimpejulkalender och rosor i rött och vitt eftersom det är pappas favoritfotbollslag Halmias färger. Och sedan sjöng vi naturligtvis Halmias kamplåt tillsammans och det var så vackert att det inte lämnade ett öga torrt. Spiggens far fick lite rakcreme och såna saker eftersom Spiggen sätter stort värde på en god hygien.

Sen åkte vi hem.

Så var det med det.

Resultatet av bakprojektet

Lite knölig och så, men vem är väl inte det?

.

Spiggen tyckte det hela var högtidligt och väntade tålmodigt på sin bit.