Den lille sockerbagaren

Veckans fredag bjöd på bullbak här hemma eftersom Spiggen nyss lärt sig säga "bullar" och blivit lite fixerad av det samma.
Klart pojken skall lära sig hur de tillverkas tyckte jag och kände mig som en pedagogisk supermum.
Spiggen har varit till stor hjälp och rörde smet, kavlade, äggpenslade (samma bulle om och om igen tills den liksom sjönk ihop av all vätska) och strödde pärlsocker. Och vaktade ugnen förstås.

Resultatet blev sjukt god kvällsmat och med magen full med bullar och mjölk har han nu somnat, nöjd som en gnu, och vi skall plocka fram räkor och vin och ta fredag. En riktigt bra start på helgen

Helgplaner,finfika och hindersprövning

Men var tog veckan vägen? Jag känner bara fartvinden efter måndag, tisdag, onsdag och i morgon är det fredag.

På jobbet passade vi på att fira in veckoslutet redan idag, med lite bakelser och sådant. Vi är mycket flinka till att hitta saker att fira.. Det behöver inte alltid vara födelsedag eller Maria Bebådelse eller andra stora saker utan man tager vad man haver liksom. Idag hade vår chefs dotter (Som vi visserligen aldrig träffat, men hon verkar rejäl)tydligen köpt ett hus. Det var ju kul för dem. Hus är bra grejer. Det tarvade ju finfika.

Och helgen när den kommer skall spenderas på det konstigaste sätt. Håller på och lär mig ett nytt verktyg för personlighetstestning. Det fjärde i raden av tester jag är certifierad i så jag är en fullfjädrad människokännare som ni förstår. (Nejdå det är naturligtvis tvärtom som vanligt...ju mer man vet desto mer fattar man att man inget vet o.sv.) Men i alla sådana här processer skall man ju övningstesta massa försökskaniner och i helgen skall jag gå igenom beteende- och kommunikationsprofiler med mina vänner, ett gift par som åtminstone inte hittills har så svårt med kommunikation. Vi får väl se efteråt.
Då kom vi ju på att det var käckt om jag tog med min profil och att Peter också kunde göra den så kan vi ha ett gruppsamtal/bråk om det. Lördagsskoj för HR-nördar. Tur att det blir en nykter tillställning.

Nu skall vi ägna torsdagskvällen åt att fylla i hindersprövningar där man får svara på skojiga frågor om man lovar att man åtminstone inte känner till att man är helsyskon. Är vi rätt personer att svara på det? undrar jag. Ask our mums.
Jag hoppas verkligen att vi inte är det. Jag har ju redan köpt klänning och sådana där såpbubblor i form av små silvriga champagneflaskor. Slösigt om man inte kan användat nu helt plötsligt.
Då blir jag skitsur på mamma känner jag.

Fikautbudet.
Tantkakan med arrak är min förstås.

Bröllopspanik del 3 av ?

Det känns som jag vaknat upp ur någon slags dvala och upptäckt att bröllopet närmar sig lite snabbare än jag tänkt mig. Jag har knappt ägnat det en tanke på sista tiden utan bara tänkt att det är låååångt kvar.
Inte så långt kvar upptäckte jag sedan.
Så för att på ett moget och strukturerat sätt få klart för mig vad vi måste göra innan dess så spaltade jag upp allting. I olika kategorier och allt.
När jag insåg att vi med alla göromål antingen kommer få gå ner på halvtid eller ned för räkning  så fick jag djupandas lite i brun påse.
Det är roliga saker det mesta, absolut, men också helt värdo uppgifter som att mäta mått på stolar och beställa stolklädsel, kolla ljudutrustning och annat trist som jag helt enkelt delegerar till Peter som av dåligt samvete över att han inte engagerar sig i olika pärlkulörer får ta på sig de uppgifter som på ett riskfritt sätt kan överlämnas åt en färgblind.
Men här någonstans förstod jag också att jag kanske skall stryka lite av det som jag tänkt att jag nog kan hinna med. Som att skriva alla texter till sånghäftet själv och annat superidiotiskt tidsoptimistiskt.

Själv anser jag att det projektledararbete det innebär att rodda ett lyckat bröllop lätt är en god merit i vilket CV som helst.

Source: cashmerefog.com via Annika on Pinterest

Den som söker skall finna.

Saker har en tendens att försvinna här hemma. Ofta gör det mig lite galen. Visst, jag har själv varit ganska bra på att förlägga saker men ställena brukar åtminstone vara hyfsat rimliga. Som nycklarna i dörren eller på sin höjd tidningen i kylen. Man kan tänka "var var jag senast jag hade prylen" och på så sätt lösa mysteriet.
Med Spiggen i huset hjälper inget logiskt tänk över huvud taget. Man kan jobba lite tvärtom faktiskt. Var är krukväxterna? Bakom tvättmaskinen. Pepparkvarnen? Ah, inuti yogamattarullen.
Idag var min Iphone borta. Den är alltid på ljudlöst och onödig att ringa till.
Kollade i gummistövlarna, i toaletten och i min väska. (Ibland är dess riktiga plats det sista stället jag letar på.) Fann den inte och struntade i det. Skulle sedan ordna lite kvällbelysning och ser man på. Ganska färgmatchat faktiskt. Han är stilsäker och kreativ i sin inredningsstil, Spiggen.

Finns det hjärterum...tänkte Spiggen.

Vårfika och måndagspepp

Idag hade vi utomhusfikapremiär vid solväggen hemma hos mamma och pappa.
Efter veckor av fruset kött så kändes det ofattbart att man kunde sitta i bara tunn tröja och nästan tycka att det var för varmt. Det gav hopp om att det snart kanske t.o.m. kan vara slut med snön för säsongen och dags att lufta ballerinaskorna. Längt.

Nu är vi hemma igen och laddar inför ny arbetsvecka. Fattar inte alls varför det känns tungt med måndag när veckorna går så fort och det händer spännande saker överallt.
Det är bara ett gammalt tankespöke på repeat som gaggar i huvudet om sega måndagar och 5 dagar till helg och annan gammal smörja. För att det sånt som man säger. Även om det inte är sant.
Jag skall träna mig på att se det på ett annat sätt. Som att allt startar upp igen, med mer energi, pigga idéer och ny motivation. Det lät lite klyschigt det med kan jag erkänna.....men ändå. Ni fattar.

Namnsdagsrosorna från pappa bredvid sängen.
Love blommor på sängbordet även om det är livsfarligt med kombinerat med viftiga Spiggarmar.

Årets semla korad.

Jag har dragit ner semlekonsumtionen i år. Jag har annars en imponerande semleätarkapacitet som jag ärvt av min far som inte gärna äter färre än tre åt gången. Detta har ju medfört att vi kan skilja agnarna från vetet i semledjungeln och man kan bli lite picky minst sagt. Så i år har jag väntat med semlorna tills jag kom hem till mor och far och fick möjligheten att inmundiga kungen av semlor. De från Nordfeldts konditori i Vänersborg. De är inte snyggast i byn kan jag erkänna, särskilt inte sedan mamma transporterat dem ovarligt. Men vi proffs ser till insidan. Vi ser till färska stora bullar, fluffig grädde och så mycket mandelmassa att man vill fälla en tår av lycka. Semlelycka när den är som bäst!!

Solen, solen, solen

Första officiella vårdagen idag och HEY vad den levererade. Solen har fullkomligt gassat över staden idag och jag har känt mig alldeles vårrusig, D-vitaminiserad och på allmänt gott humör.
Jag har haft en sådan fantastisk vecka då det mesta gått min väg och en sådan här fredag blev liksom kronan påt. Och så var Emma i stan och fotade hår på Rapunzel som öppnat i Göteborg så jag passade på att smita förbi på lunch för att fylla på med snittar, skumpa och kramar. Nice.
Och nu har vi köpt charkisar, vin och massor av bröd så vi tänker bara bosätta oss i soffan under den rosa filten, moffa mat och godis och kolla på DVDboxar.
En sådan fredag. Borde man ha varje dag.

Glad och go Emma

och glad och go Spigg