Engagemang

Jag har ju skrivit många gånger om att jag vill engagera mig ideellt i barnfrågor men att jag är en alldeles för blödig person som inte ens kan se ett blåmärke på ett kiddo utan att vilja ta till lipen.
Nu har jag funnit något som jag tror kan passa mig. Något som jag kan engagera mig i, göra lite nytta och som förhoppningsvis inte kommer slita hjärtat ur kroppen på mig.
Jag har valt att engagera mig i Mentor.
En ideell organisation som vänder sig till högstadieungdomar som vill ha en vuxen utanför familjen att prata och hänga med. Inte som en psykolog eller extra förälder utan mer som en vuxen vän med lite sunt förnuft och andra referensramar.
Gillar idén supermycket och tror att jag själv också kommer få ut jättemycket av detta.
Tänk bara på alla fräcka popartister, prylar och nya ord som jag snart kommer vara uppdaterad på.
Jag har sådana vansinniga bildningsluckor på de områdena så det kommer mig göra mig gott. En helt ny värld. I min tur så kan jag berätta spännande och overkliga historier om hur det var på medeltiden när jag var fjorton och inte hade internet eller ens en mobiltelefon. Vad som var det nya och tuffaste, tuffa då var reklamradio. Och filmen Clueless. Minns ni den? Den kan jag berätta om.

Source: nprfreshair.tumblr.com via Taylor on Pinterest

Positivt tänkande

Jag sitter och glor på Peter som käkar en monsterpizza. Själv åt jag en torr fralla med skinka men har i alla fall hela kylen full med mina superdupernyttiga chokladbollar som Spiggen och jag har knåpat ihop för att jag skall överleva i en värld full av pizzor och semlor.
Tyvärr gjorde jag misstaget att räkna ut kaloriinnehållet i en sådan superdupernyttig liten godsak som ju innehåller så mycket näringsämnen att det borde kunna klassas som grönsak.
Det var onödigt och trist. Man ska inte fokusera på negativa saker. Då blir man en sorglig och tråkig människa. Istället skall jag tänka på vad linfröna i är bra för matsmältningen. Och kokosolja är som valla för magsäck och tarmar och gör att inte en enda kallis kan fastna.
Vetenskapliga belägg för det?
Det finns det säkert. Var inte så negativ.

Typ som selleri

Dessa livets prövningar

Spiggen vaknade vid halv 23 tiden i går kväll och drabbades sedan mycket olämpligt av insomnia.
Och om han inte kunde sova..ja då var det fett kört för den ömma modern också.
Spiggen ville att vi båda skulle ligga i storsängen i hans rum och så långt allt lugnt. Men han vred sig, snurrade, satte sig, vände sig, snickelidingsnackade om hissar, bussar och mammor och kände igenom den trötta moderns alla delar i ansiktet om de satt fast ordentligt. Det gjorde de. Även ögonlocken hade god hållfasthet vilket ändå var glädjande, även om jag just där och då hade lätt att hålla mig för skratt.
Trots vädjanden till Spiggens förnuft så blev det ingen sömn. No sir. Fast vid halv femsnåret flyttade hela det glada sällskapet in till Peppe som fick överta sövandet. Det tog cirka 30 sekunder och sedan sov Spiggen som en mönsterbebis och jag gick och lade mig i hans rum för att få någon timme efterlängtad blund.
För Peter var det såklart kört dock eftersom Spiggen toppade föreställningen genom att snarka så huset skakade.
Vid sjutiden när klockan ringde hade jag förvandlats till en grottbjörn och det enda en sådan vill göra är att äta och starta slagsmål. Och den lusten har jag fått kväva hela dagen med hyfsad framgång.

Trött Grottbjörnsmamma med ytterst skyldig björnbebis

Festmåndag

Jag är sååå sugen på något gott i kväll. Allra mest dammsugare av någon anledning, men semlor, nybakade kanelbullar eller kinapuffar hade också slunkit ner med den äran. I skåpsinventeringen var resultatet dock dystert. Inga kinapuffar och inte en endaste bortglömd, förskrämd semla i något hörn.
En flaska halvavslagen pepsi max fann jag. Men hurra, muttrade jag ironiskt och slängde igen kylskåpsdörren. För att sedan smyga dit igen och hälla upp ett glas. Besegrad.
Festmåndag är vad det är.

Man kan iofs låtsas att det är lite vin och genast blir allt roligare.

Blomsterspråket

Jag är ingen språkbegåvning. Svenska kan jag mycket bra. Engelska gör jag inte bort mig på i vardagssammanhang men tyskan och franskan är ett skämt. Och här om dagen var jag tvungen att konversera en spanjor på jobbet och det gick väl halvbra. "Hej", "tack", "ja" och "hejdå" kan jag säga. Dessa fraser använde jag ivrigt, både där det passade och där det antagligen inte passade.

Men rövarspråket är bra att kunna om man vill vara lite kryptisk och undercover. För att inte tala om blomsterspråket. Om man inte är lika bevandrad som jag så kan man ibland behöva ett lexikon.
Men misströsta icke. Här kommer det viktigaste.

Här är vad som sägs om du får:

Röda rosor: Jag älskar dig. (Ju längre rosor desto bättre. Kärleken mäts i centimeter)
Röda rosor blandat med brudslöja: Jag älskar dig men har råkat fastna i 80-talet.
Gula tulpaner: Jag är väldigt glad över att du tvättade 8 tvättar idag+ storstädade medan jag hade sovmorgon till halv 12. Eventuellt har jag också liiiiite dåligt samvete för det.

Snackar klarspråk.

En strålande lördag

Vilken dag! Så otroligt fint väder.
Först fick jag en superlång sovmorgon till kvart över 11 vilket kändes så galet lyxigt och var väldigt välbehövligt.
Sedan åkte vi en sväng förbi vårt hus och förväntade oss att se en övertäckt gjuten grund eller nåt liknande. Spännande i och för sig men ändå ogreppbart. Men när vi kom dit stod hela huset uppe och tak var lagt och allt. Jag tappade hakan så djupt och länge att jag antagligen svalde södra Göteborgs samtliga insekter.  Vi hade inte räknat med att det skulle gå så fort.
Det ser såååå fint ut. Fönster på plats och allt. Vårt hus. Jag längtar ihjäl mig.

Efteråt tog vi en lång promenad på Amundön tillsammans med resten av Göteborg. Spiggen klev på klippor, trampade is i viken och åkte isrutchkana. Det var livat.
Nu med sol i huden och havsluft i lungorna är han nerbäddad och vi har lugn lördagkväll.
Bästa dagen på länge!

Fredag utan godis är som kärlek utan kyssar

Det är fredag kväll och jag har inget godis. Det är micket, micket synd om mig.
Inte så att jag svälter för jag har ett halvt kilo räkor i magen och 1 glas vin i systemet men inget godis.
Jag upptäckte att det bara var 4 månader till bröllopet nämligen. 100 dagar till jag ska prova klänningen nästa gång och då skall jag inte se fullt så mätt ut som jag gör idag. Var det tänkt. Då rök fredagsgodiset. Det bestämdes lätt och ledigt och liksom över huvudet på mig, även om det var jag och mig själv som kom överens om det. Trots det känner jag mig orättvist behandlad, men eventuellt kommer jag vara glad sedan.
Så ikväll blir det halvmysig fredagkväll med Homeland och en sådan där "nyttig" chokladboll på nötter och dadlar.
Men i morgon får jag sova. Åååhh.

Source: kenzas.se via Sofia on Pinterest