Möhippan

Dags att visa lite möhippa känner jag. Det har dragit ut på tiden då vi alla behövt nyktra till. Höhöhö. Jag skämtar. Det var en städad tillställning tack och lov.

Jättefin och sånt. Men lite rouge hade inte skadat mig. Den saken är uppenbar.

Jag var väldigt ful i min Onepiece och märkliga peruk men eftersom mina vänner vet att jag inte direkt skulle uppskatta att sälja kyssar och kådisar i Brunnsparken så var dagen som tur var åtminstone helt fri från sådana inslag.
Först frukost i lusthuset i Botaniska trädgården och ett mycket märkligt möte vid en fiskbil. Där fick vi med oss lite snacks att ha på vägen. Rökta oskalade räkor to go. Gött.
Sedan dansade vi Bollywooddans och det var asroligt. Fröken var en väldigt fri själ och hela dansen ni får se nedan är en kärlekshistoria förstår ni. Handlingen är följande:
Först visar jag hur vacker jag är och han blir kär och jag är hard to get. Han insisterar på att jag är hans drömkvinna och besöker mig i drömmen men jag skyler mig och är micket, micket kysk. Sen ångrar jag mig lite, visar lite hud för att vara schysst och så får han dansa med mig. Ni fattar. Rafflande. Om jag hade GISSAT handlingen så hade jag gissat på att det hela gick ut på att koncentrerad tjej med högt BMI skall lära sig simma klädsim i sari . Men så är det alltså inte....

Och Jaaa filmen ligger fel. I know. Jag vet inte hur man ändrar. Skit i det nu och njut av alla vackra rörelser.

Ah, ni undrar över kläderna förstås. Ja det stod med i packningslistan att jag skulle ha med mig  kläder anpassade för Bollywooddans. Så då tog jag de här. Det blev bra.

Efter lite lunch och sånt så drog vi till Cupcakes and more för bakning. (och ätning). Den ultimata sysselsättningen och jag ville flytta in där på heltid och Spritsa kakor och hälla strössel.

Sedan delade jag ut kakorna i Haga. Uppdraget var att jag skulle få i väg två stycken. Men folk blev så sjukt glada över gratis superfina cupcakes att jag fortsatte frivilligt en bra stund och kände mig som en god och härlig människa.

Glada Cupcakesälskare

Sedan middag hemma hos Jenny. Och sedan drog vi givetvis till den ungdomliga nattklubben Excet och dansade discodans hela natten med pojkar i uppknäppt skjorta och/eller superdjup V-ringning på T-shirten.
Nej det gjorde vi inte. Vi satt kvar i Jennys soffa och knäppte upp brallorna för att få plats med mer chips och vin. Mer min melodi.

Hela dagen var kanonbra och jag kan inte nog tacka dem som var med. Världens bästa tjejer. Love you.

Aktivitetslördag

Världens längsta dag idag och vi har hunnit med ett omhändertagande av chockad och skadad man på cykelväg, ett besök till djuren på Kättilsröds 4Hgård, en vända förbi husbygget och sett att det kommit plattor runt huset, intag av min nya favoritsmothie Lemonflufighter på Naked juicebar och Spiggshopping på Frölunda torg. Och storhandling.

4H-gården var nog det bästa tyckte Spiggen som med sina nykläckta kycklingar, hästar, kossor och frigående hönor med råge slog t.ex. den skadade stackars mannen, trots sirener och erbjudande om att provsitta ambulansen. Sjukt läskigt tyckte Spiggen som blandade ihop det hela och trodde att det var mamma som  åkt rullskidor, var skadad och skulle åka lansalans. Mycket förvirrande. Särskilt det med rullskidorna kan jag tänka.

Med oss som sällskap och underhållare under dagen hade vi Jenny och tillsammans hade vi en supermysig dag. Det är inte mycket som slår medhavd utomhusfika i solen bland massa djur. Själv sneglade jag dock bort mot grannbordet där den mästerpicknickande superfamiljen hade med medhavd duk i den fina picknickkorgen. Det skall jag också ha. Det och en liten vas med blommor som vi kan ha på bordet. Vips så får man 800 000 mysmammapoäng. Jag kan behöva några för medan Jenny visade Spiggen marsvinen så tog Peppe och jag en tupplur på träbänken, som två trötta uteliggare.

Nu vankas lördagsmiddag och förhoppningsvis ett knäckebrödsbak om jag orkar med det. Jag är fortfarande lite krasslig och vill helst gå och lägga mig. Men det kan man ju inte göra när det är helg och allt. Man ska ta vara på livet och sånt.

Vindruvor i gammal yoghurtburk= Inga glamourmammapoäng.
Men ändå redigt med frukt tyckte jag.

Torsdagens boktips och en karlslok på vift.

Ikväll är Peter på lokal. Inte så att han svänger sina lurviga naturligtvis men det var någon Afterwork för IT-nördar och då måste man ju vara där och skratta åt märkliga skämt som ingen vanlig, hederlig människa förstår. Själv är jag hemma och är småsjuk. Låter som jag valt en strumpa.Spiggen har tagit noll hänsyn till tillståndet naturligtvis utan kanske snarare tvärtom, men efter en fint då jag sa till honom att hans kompis Gullegoj ringt och sagt att han (Gullegoj alltså)skulle gå och lägga sig nu gick han motvilligt med på detsamma. För alla kor sov redan, och fåren och Tilda och Mormor och...ja ni fattar.
Kvällen har jag ägnat åt att att plöjläsa "En man som heter Ove". Gillade den väldigt, väldigt mycket.
Den var söt och slutade sådär lite orealistiskt lyckligt som man blir så glad när böcker gör, så man inte behöver oroa sig för karaktärerna efteråt. Inte som "En dag", som jag iofs bara såg som film men som jag var chockskadad av efteråt och tyckte att "det där var väl ändå onödigt"

Men som vanligt när jag är hemma själv med Spiggen har jag glömt att se till att det finns något smarrigt, ätbart hemma och jag kan bara från fönstret flukta bort mot närlivs. Eftersom jag är 100% övertygad om att jag skulle snava i trappan, bli påkörd av en bil, eller att lägenheten superfort skulle fatta våldsam eld om jag lämnade den med Spiggen ensam, sovandes i så mycket som en minut, så är det en absolut omöjlighet. Så jag ligger kvar här i ofrivillig sockerfasta

Fast i Dvdbox-träsket igen.

Alltså jag blir galen på mig själv när jag har planerat att göra jättejättemycket på en kväll. Tvätta och stryka, ringa folk, blogga förstås och läsa ut flera(minst)  intellektuellt utmanande böcker.
Så frågar Peter om vi skall se ett avsnitt av Sons of Anarchy och jag säger ja men lägger strängt till att det bara blir ett, för sedan skall jag vara redig. Men så är det så dödsspännande att vi sitter där i soffan tills klockan blir midnatt och det är dags att kasta sig i säng för att hinna sova lite.
Hela kvällen är borta och vi har 126 missade samtal på telefonerna. (Nej det har vi såklart inte, så poppis är vi verkligen inte. Men jag hade 4... varav ett från mamma)
Då känner jag mig snuvad på kvällen och nästan lite bitter. Tycker det är Peters fel, trots att det är jag som ivrigt gastat "Bara ett till" för 40 minuter sedan.
Undrar om det finns någon typ AA-grupp för Dvd-boxmissbrukare. För detta är ett ohälsosamt beteende. Att spendera kvällen på att kolla på skottlossning mellan olika MC-gäng, galna cigarrökande nazister,struliga porrskådisar och annat trevligt. Mycket karaktärsdanande.
Och "Röda rummet" ligger där orörd och dammar bredvid strykhögen.
Sorgligt.

Fast den är sjukt bra. Bara så ni vet. Serien alltså. My Godd.




Fräcka killar och våld, är tydligen min melodi



För allas rätt till sylt

Jag visste inte att det var så galet lätt att koka sylt. Har tänkt på sylt och saftmänniskor som liiite bättre människor. Husliga sådär vet ni. Rekorderliga.
Nu vet jag att det i själva verket är löjligt lätt. Typ som att koka ägg. Kanske visste ni det redan och har säkert hela era skafferier fulla av trevliga syltar (sylter? sylts?...vad sjutton säger man?)
Jallafall. Om ni liksom jag också blivit vilseledda på detta område så kommer här ett recept på hallonsylt. Antagligen kan man göra samma med andra bär. Inte vet jag.

Släng ner hallon i en kastrull. Kanske 500 gram eller så. Jag petade också i urskrapet från en vaniljstång men det gjorde varken till eller från om man ska vara ärlig. Men det kändes piffigt.
Koka upp medan du rör i grytan
Sen kan du röra ner ca 250 gram syltsocker och låta koka i typ 5 min. Smaka av så att det är lagom sött.
Annars tar du i MER.
Sen får sylten svalna och sedan hälls den i en burk.
Jisses så svårt. Man baxnar. Eller inte.

En positiv effekt av syltskapandet är att man känner sig så sjuuuukt redig när man plockar fram den och öser på pannkisarna. Festligt är vad det är.

Knyt rosett runt för extra glamour

Prinsesstårta

Idag fyller min svärmor år och hade önskat sig en prinsesstårta. Det passade ju också extra bra med tanke på Madeleines bröllop som vi naturligtvis satt bänkade framför och åhhade och ojade över brudklänning, Estelle och Chris tårar.

Tårtan var bakad i stort sett från grunden med egna bottnar, hemkokad hallonsylt och vaniljkräm. Jag spacklade den med smörkräm i stället för grädde och den var i mitt tycke den godaste prinsess jag ätit.
Får man säga så? Jadå. Det går bra. Speciellt om jag sedan säger att recept på tårtbottnar och vaniljkräm fann jag hos "Söta saker". Hallonsylten höftade jag ihop av frysta hallon, syltsocker och vaniljstång och smörkrämen fann jag här. Marsipanlock och ros fuskade jag med och köpte klara och de små blommorna på är syrenblommor som ju också är helt ätbara. Så var det mät. Dessutom kan man absolut klaga på marsipankanterna. Om man vill göra sig lite mindre, sådär klädsamt.

Spiggen var naturligtvis mycket behjälplig och provåt grädde, smör och vaniljkräm och var stilig värre i sitt huckle. Förklädet kommer från Åhlens.

En annan som var stilig var svärmor, i en superläcker uppsydd klänning i Josef Franktyg. Är det födelsedag så är det liksom.

Även Spiggens farfar var tjusig efter att han offrat sig för att hålla Spiggen på gott humör vid för sen kvällstimma. Spiggen försåg honom med diverse tungt och vasst pynt samt sina fräcka solglasögon och utsåg honom till kvällens tålmodigaste julgran.
"Ta kort fooort" kved farfar som kände smärrrta men lyckades ändå se ut som han tyckte att duktyngder var det nya svarta.

Inte så glad som han såg ut.

Bröllopsbilder; Förberedelser.

Bröllopsbilderna börjar ramla in hos mig och jag får några i taget, allt eftersom Emma redigerat dem. Hon är duktig den där frun. Det vet vi.
Jag kan liksom inte titta mig mätt på bilderna eftersom de är så förenade med känslor av olika slag.
Men jag kan börja visa dem som är från förberedelserna;
Vi gjorde oss i ordning i "Saftkalasrummet" på Huskvarna Stadshotell med hjälp av frisören (och senare också solisten) Per Helgesson från salong Intim i Alingsås. Per träffade vi på ett bröllop förra sommaren och bokade in så fort som vi bestämt datum för bröllopet. Det var ett mycket bra val,skulle det visa sig. Förutom att han var duktig rent yrkesmässigt var han också rolig och ytterst tålmodig. Tillsammans skall vi nu ta flor och vågihår-trenden till Alingsås bestämde vi, då den looken inte slagit igenom där ännu. Ett mission. Tillsammans med Emma och Nelly (Som hade mycket fina och kreativa idéer till Per om hur hans skulle kunna utveckla verksamheten i linje med salongens namn)  bidrog han till att göra morgonen fantastisk och få oss att slappna av en smula.