onsdag 31 oktober 2012

Spiggen jobbar på ordförrådet.

Visst har jag glatt mig åt Israelresan även idag. Tänkt på den jättemycket och har haft tjockångest och sånt. Givetvis.

Men dagens höjdpunkt var en helt annan.
För den här onsdagen kommer gå till historien som dagen då Spiggen lärde sig säga Bajs.

Grattis älskling.

Hittills har Spiggen nöjt sig med 6 ord: Mamma, Pappa,Där, Nej, Mer och Mimmi. (En brud på dagis som Spiggen är kär i) Bra ord. Som man klarar sig långt med helt enkelt, så att lära sig några nya trevliga substantiv som pålstek, ekobrottsling eller surströmmingspremiär har inte intresserat honom nämnvärt.

Men idag uppstod tydligen ett behov att utvecklas vidare och Spiggen provade sina språkliga vingar.
Det gick bra. Mycket bra.

Värt en sabrering. Nästan.

Svenska akademin nästa för Spiggen
Bild: http://justnu-s.blogspot.se


tisdag 30 oktober 2012

Värsta grejen!!

Japp!
Nu har min biljett kommit så jag kan säga vad det är som jag har på gång. Big stuff. Galet.
Jag har tillsammans med några andra fina bönor blivit inbjudna av Israels turistbyrå att besöka Israel i november, för några glada dagar. Det.är.inte.klokt. Jag väntar hela tiden på att de skall ändra sig och skänka bort min biljett till Kissie eller nåt. För sådant här händer inte mig.
Om jag är glad? Jo jag är ganska glad faktiskt. (Eller ungefär helt sinnessjukt glad) För hur roligt skall det inte bli att dessutom få dela upplevelsen med personer som Emma och Fru Sederblad. Och andra vänner som jag ännu inte känner.

Så när jag fick frågan så gladde jag mig ostört i en halv dag. Sedan blev jag alldeles kall.
När en liten röst i huvudet påminde mig om lite obehagliga saker. Som att det sägs vara varmt i Jerusalem. 30 grader och sådant. Vilket ställer helt nya, oväntade och hastigt påkomna krav på min vinterkropp som har ett äggs nyans och en apas behåring. Så det blir till att plocka fram lien och lite brun utan sol för att rädda det värsta.

Sedan så anförtrodde jag min snälla kollega Mersa att jag också hade lite klädpanik. Jag misstänker att de andra är en liten gnutta flådigare än jag. Om man underdriver lite så.
"Ojojoj" sa min kollega och blev mycket orolig. "Nu får du inte göra bort dig" sa hon sen. "Det är viktigt att du ser snygg ut". Så hon engagerar sig väldigt och följer med mig i affärer och visar saker som hon tycker att jag ska köpa. Hon är galen och helt underbar. Skönt att ha någon som ser över mig haha. Sedan får jag väl lita på min fantastiska personlighet.

Men vilken grej va? Vilken himla, himla grej



Jerusalem, Jerusalem.
I´m on my way baby.
Source: pinstagram.co via Megan on Pinterest

måndag 29 oktober 2012

Min måndag

Å vilken förvirrande dag det har varit idag. Jag har haft uppenbara problem med att fokusera då jag haft något spännande i tanken. Jag har bett om semester och ägnat lunchen till att yra omkring på rean efter sommarplagg som man ser smal ut i. Jag vill inte riktigt ännu säga vad som är på G men inom ett par dagar så. Så jag hinner smälta det lite och så först bara.

Mamma har varit här under dagen och det har varit en fröjd att höra Spiggen som började dagen med ett stort skratt då han upptäckte att mormor låg i den stora sängen i hans rum. Och när jag kom hem från jobbet var det återigen ett Spigggarv det första jag hörde. 
Spiggen älskar, älskar älskar sin mormor och Peter tror att det är en tidsfråga innan han i smyg kommer ordna med lite adoptionspapper och sådant. Märkligt. Då blir vi syskon.

Nu har mamma åkt hem igen och vi kommer som alltid sakna henne massor. Som vanligt hade hon lagat mat och städat under dagen och även om det inte är ett krav såklart så kan vi aldrig nog uttrycka vår tacksamhet för allt hon gör för oss. Får nog hitta ett sätt att skämma bort henne lite snart.

Nu skall jag släpa fram min Yogamattan och utföra några halvhjärtade moves. Jag är inget jättefan av hemmaträning men ibland skärper jag till mig.


Lite yoga på måndagkvällen har få dött av.
Source: elephantjournal.com via Lisa on Pinterest


söndag 28 oktober 2012

Världens längsta söndag.

Idag bestämde jag mig för att nu får det vara slutsjukt så jag steg upp ur sängen och låtsades vara frisk. Känner mig bättre även om halsen jobbar dåligt med kall kolsyrad läsk.
För att boosta Spiggen med lite D-vitamin tog vi en tur till Delsjön där planen var att leka bland löven, äta våfflor och kolla in djuren. Dock visade det sig att våfflorna var slut, löven var läskiga och djuren ointressanta. Vi fikade på lite annat, bar runt en sväng på en illtjutande Spigg så att han åtminstone skulle få lite frisk luft och ropade lite halvhjärtat på en get.
Detta stadsbarn. Ovan vid kuperad, färgglad mark.

Nu ikväll kom mamma för att passa Spiggen i morgon då dagiset är stängt imorgon. Dock har jag svårigheter att socialisera då jag just fått en fråga så spännande att hjärtat nästan hoppar ur bröstet. Jag skall såklart berätta vad det är men först måste jag ordna med lite praktiska ting och dessutom få det att kännas mer verkligt. I don´t now how dock.

Jag kan inte fatta att klockan bara är kvart över nio. Visst har detta varit världens längsta dag?
Klockomställning förbryllar mig. En timme känns som fem. Minst.

Nä nu måste jag väcka mamma som somnat i soffan av mitt osociala beteende.
God kväll mina vänner.

Spiggen ängslades för löven
men gladde sig åt glassen på det lilla fiket.

Är inte detta en sjukt rolig bild om man kollar snabbt?

Spiggen hade ont om varor i butiken.
Utplockat var det.

sjukdom, räksaft och bröllop

Ja det är ju inte mycket till liv idag inte. Sängläge totalt förutom när jag upptäckte att gårdagens frysta räkor som jag inte pallade äta då utan bara slängde in i kylen hade visst tinat lite (surprise) och ställt till med ett inferno i kylskåpet. Men att städa ur kylen och diska kaviartuber och blodpuddingpaket är ändå något som jag tycker om att göra när jag känner sig lite hängig.

Nu har jag iaf gott om tid på att surfa på pinterest efter inspirationsbilder till bröllopet.
En bild börjar växa fram och jag börjar se ett mönster i vad jag gillar. Spets tydligen. Och lite vintage så.















fredag 26 oktober 2012

Förlåt franskan (och mamma) men vad faaaaaaaan

Fantastiskt. Spiggen har varit frisk i två dagar och nu är det HELG. En FRISK helg utan antibiotika, krupp, halsfluss eller spyor. Definitionen på ett lyckat party hemma hos festprissefamiljen.

Vänta nu...Gör det inte väldigt ont i huvudet när jag knyter skorna? Och varför känns halsen som att det fastnat kardborreband i den? Åh hej ont i armar, ben, nacke och rygg. Men vad KALLT det är här inne.....
Välkommen fredagkväll. Välkommen influensa eller vad det nu är som ringer på dörren.
Kul att du hört ryktet om hur jag helst spenderar mina helger.

Att vara sjuk är trist. Att vara sjuk när man har en Spigg är outhärdligt. Han liksom skiter i det.
Konstigt. Och taskigt.


Source: etsy.com via Annika on Pinterest

torsdag 25 oktober 2012

Fira en favorit

Idag har jag firat världens finaste lite grann. En av mina äldsta vänner fyllde 32 år minsann och behövde en finlunch på Radisson Hotell. Denna människa ligger inte bara nära hjärtat utan rakt i. I ena kammaren.
Vi har känt varandra sedan den dagen jag föddes och jag tror ingen känner mig så väl som hon. På gott och ont. På mitt bröllop kommer hon vara såväl tärna som en av toastmadamerna och kommer få en hel del sändningstid som hon själv uttrycker det. Det är jag glad för. Hon är en del av mig.


Och snygg är hon också.
Till skillnad från väggen bakom.

Hej smal

Jag har slutat äta godis. Det är ett elände. Som att förlora en kär gammal vän. Men om jag skall kunna ha de brudklänningsmodellerna jag önskar så finns det vissa saker på min kropp som hastigt behöver byta utseende. För gästernas ögons skull.
Nu var det två veckor sedan jag snarrade. Det är väldigt duktigt. Jag ser inga enorma resultat märkligt nog men idag när jag provade en klänning (En vanlig. inget brudtjosan) så blev jag micket glad.
När jag fått på mig klänningen och två olika stortes gördelunderbrallor så såg jag inte alls längre ut som jag var  gravid i v 42. V 21 på sin höjd. Med tvillingar. MEN ÄNDÅ!!!
En stor stund. Det är viktigt med realistiska delmål.
När man inte får äta snask, eller så mycket annat gott heller för den delen, så får man som vanligt försöka tillfredsställa smaklökarna med saker som är goda på låtsas.
Som en märklig slags mikromuffins. Receptet kommer nog eg från Wellness med Julia men jag har modifierat det så mkt att det numera nog får bära mitt namn. Wellness med Annika-muffins. Eller nåt. God är den inte men jag har hört talas som folk som tycker det.

Här är receptet:

Nödmuffins för tjocka

Ta fram en fin kopp. Gärna rätt smal och hög liksom.
Själv använder jag en röd med vita prickar

Blanda i en halv dl fiberhavregryn.
Jag har alltid vanliga eftersom jag är en ohälsosam slarvmaja men det är inget att hänga läpp över

Knäck i ett ägg

Mosa en halv banan och pula ner.

Hacka lite nötter och släng i

Kanske lite blåbär
Obs bara om du håller dig till orginalrecept.

En tsk vaniljsocker

En msk mjölk

Det här är standardingredienserna. Not very good. Släng därför gärna också i:

En msk jordnötssmör
Nej inte Skippy såklart. Skärp dig nu tjockis.

Någon tsk kakao.

Så serru.

Blanda rubbet och släng in den i mikron på full effekt i ca 1min och 15 sekunder.
Väldigt snabbt indeed.

Stjälp upp den på en tallrik och låt dig smal smaka.

Här är en gjord efter orginalrecept.
Med pynt.


onsdag 24 oktober 2012

Ryggont, hus och starka män

Zumba inställt p.g.a pyttelite ont i ryggen och ångest över det. Kan tyckas fånigt men i stort sett hela 2009 och halva 2010 var jag fullständigt handikappad av ischias som antagligen kommer från ett dubbelt diskbråck längst ner i ryggen. Som är vilande för tillfället och så har varit under två år men som jag alltid är svinrädd för att få besök av igen. Det började smygande med en smärta som den jag har nu typ och sedan jobbade den sig sakta och metodiskt fram för att ta över hela benet, även framsidan eftersom jag fick muskelinflammationer överallt p.g.a felbelastningen. Den tog också över mitt humör, mitt förstånd och min plånbok.
Men det var sååå tröttsamt att alltid behöva röra sig i superslowmo och galet deprimerande att alltid ha ont. Efter att ha varit hos massörer, kiropraktorer och provat något annat sköjeri, kraniosakral terapi tror jag det kallas, träffade jag slutligen på en rolig snubbe i Majorna som bland annat höll på med sådant där starkemanpyssel. Böja stekpannor tillsammans med Marcus Samuelsson och annat viktigt. Han var så otroligt musklig att kroppen nästan var som en murkla.
Men han var grym. Han sa att nästan alla ryggproblem eg härstammar från dålig hållning och så visade han med en penna hur ryggen får jobba när man är en slapp gammal hösäck. Sedan klämde han och vred, uttalade trollformler, böjde en stekpanna och vips så blev jag bra. Slapp till och med droppfoten som min kiropraktor förberett mig för med ödesröst.

Så ikväll har jag intagit soffposition med en produktkatalog över alla tillval vi har möjlighet att göra i huset. Och förfasar mig över vilka extrema överpriser de tar för vissa saker. Som att sätta in kamin t.ex. Jag undrar om de kanske tror eller åtminstone hoppas på att vi är lite dumma i huvudet. Ett kamintillval kostar 82 000. Hahaha. Hahaha.
Jag tänker att de tänker att där kan de lägga på stålers för det kommer ingen orkar göra i efterhand. Mycket bökigt ju. Bökigt javisst. Men minst 40 pickadoller billigare. För det tar jag lite bök. Vi kan bo på hotell under tiden. Det har vi råd med då. Inklusive champagne på rummet.
Jesanes.

MEN!
 Tar man ändå kamineländet så får man varsin Tshirt på köpet. I klassisk färg och passande tryck. Det är ju iofs generöst.
Bild från: http://jrgrana.com

Nytt i smyckeslådan...

...är det här tjusiga armbandet, inköpt för en hundring där hela beloppet går till Childhoods verksamhet för barn.

Varje pärla i armbandet har sin egen färg och beskriver en artikel i barnkonventionen som handlar om barns rättigheter.

Detta ämne ligger mig otroligt varmt om hjärtat. Jag mår så otroligt dåligt över utsatta barn och eftersom  jag är en vek stackare kan jag inte ens kan läsa nyheter om ämnet. Eller se den där fruktansvärda reklamen med en liten blåslagen pojke som vickar på en lös tand framför spegeln.

Jag beundrar alla människor som faktiskt aktivt gör något. Vårdpersonal på barnavdelningarna- Hur klarar de av det? Stödfamiljer, hjälparbetare, personalen på BRIS. Och många andra. I deras jobb skulle jag vara till noll nytta. För att sätta sig ner och grina hjälper ingen.
Så jag skänker pengar till olika saker. Unicef, Barncancerfonden, Majblomman och sådant.
Då kan jag åtminstone bidraga till att underlätta dessa superhjältars arbete något. Och kanske får något litet barn det en aning bättre också. Jag vill så gärna tro det.

Det finns att köpa på Doc Morris Apotek.
Unna dig ett du också vetja!

tisdag 23 oktober 2012

Nix, detta tar aldrig slut.

Då var vi påt igen.
Igår tänkte vi att Spiggen får vara hemma en dag till för säkerhets skull så att han skall vara riktigt pigg och frisk på onsdag. Efter lunch ringde Peter med panik i röst och meddelade att nu hade Spiggen fått utslag över hela kroppen. Som kliade något djävulskt. Och som bara blev mer och mer.
Jahapp. Iväg till vårdcentralen nu på kvällen och fick konstaterat att Gullefjun har nässelutslag över hela den lilla kroppen. Kan vara virus men också en fördröjd reaktion på antibiotikakuren som han avslutade för en vecka sedan. Det visar sig tydligen mellan 6-8 dagar efteråt. Så fick han kortison och Tavegyl och nu hoppas vi på lindring.
Det smittar inte som tur är men det är sjukt jobbigt för Spiggen som river sig som en besatt.

Men det var spännande både på Centrumakuten och på apoteket.
Spiggen byggde höga torn och imponerade på sin lättimponerade mamma med sina höga tuggummiasktorn. Han är ett byggnadstekniskt geni pojken. Ett GENI!

A men visst var det bra?
Har väldigt fin motorik, pojken.

måndag 22 oktober 2012

Vab och Bootcamp a la Spiggeriet

Det blev till att vara hemma med Spiggisen idag förstås. Dock verkar han ha sluppit magsjukan. Det blev inget mer spy. Mycket bra.
Han har varit märklig idag faktiskt. Han har relativt hög feber och är en gnutta snorig men han vaknade snortidigt fast han varit vaken halva natten och sedan när han skulle sova vid lunch så tog han en 40 minuterslur istället för de vanliga två timmarna. Där emellan har han varit piggare än någonsin. Superaktiv och mer energi än vad han har på friska dagar. Fångade dagen liksom. Fattar ingenting.
Jag har ju inte heller sovit i natt så jag hade svårt att hänga med minst sagt.

Det är märkligt att vabba tycker jag. Eftersom man inte är sjuk själv så känns det som att man skolkar. Här sitter jag och kollar dagtv liksom.

Och så försökte jag träna lite. Spiggen agerade PT och var mycket sträng. Bootcamp i all ära men ett träningspass med Spiggen är aningen mer hardcore.
Eller vad tycks om en 11 kgs unge på halsen när du skall göra Situps. En boll kastad i huvudet när du gör knäböj. En påse hårda småbilar hällda över ansiktet när du ligger på rygg och min favorit; Bli påkörd i huvudet av en gåbil när du gör plankan. Det händer aldrig på Sats så vitt jag vet även om folk tjatar om vad jobbigt de har det med sina PTs.
Det gjorde rätt ont, en del av det där, men jag kunde inte låta bli att skratta ihjäl mig. Han är så himla rolig. Kryper in och lägger sig under och skall pussas när man gör armhävningar och försöker putta undan mig från mattan för att han och Alfons skall sitta själva där och köra traktor.
Göllonge.


Militärjumpa kan slänga sig i väggen
Bild: http://jemppari.blogspot.se

söndag 21 oktober 2012

Det är inte sant

Nääääeeee.
Det har varit prima liv här hela helgen och Spiggen har varit pigg och glad och ätit bra.
Så vi åkte ut till våra vänners hus för att hänga lite nu i eftermiddag och märker plötsligt att Spiggen är febrig. Igen. När vi kom hem så kaskadkräktes han ner mig i trappuppgången och febern steg och stackaren skakade som ett asplöv. Sedan fick han mjölk som han omedelbart kräktes upp (över mig givetvis) så nu verkar det inte bättre än att vi kanske får hälsa en liten magsjuka välkommen.
Kanske inte precis vad han behöver efter två omgångar sjukdom och matvägran och sugrörstunna armar. Not so good för hälsa och humör.

Dessutom så skämdes jag ihjäl när jag skulle ringa min chef och meddela att jag nog inte kan jobba så mycket denna veckan. Heller.

Sedan skämdes jag ihjäl en gång till när jag fick ringa till våra kompisar som vi gästat idag och berättat att vi kanske dragit dit en liten magis. Grattis. Och förlåt.

Ikväll laddar vi för vår möjligtvis inställda nattsömn genom att kolla alla hittills sända
avsnitt av säsongens Solsidan. Vi har sparat. Så att de skulle kunna förgylla en pissig söndag. Som den här.

Innan Spiggen blev sjuk idag så körde han traktor lite grann. Med släp. Tunga grejor.

Att kunna köra och backa med släp är allmänbildning, tycker Spiggen

Nu ska vi se var kopplingen sitter.
Undan tomtar!!!


Gerillarecension

Sjukt trevlig kväll i går på gerillarestaurangen. Vi blev mottagna med smarro drink och sedan serverade sjukt god mat. Innan vi bokade hade vi fått välja mellan 3 olika menyer, en svensk, en amerikansk eller en italiensk med det enda kravet att vi alla var tvungna att välja samma vilket ju inte är så konstigt. Vi valde den amerikanska och blev inte besvikna.

Till förrätt så fick vi Quesedillas med kyckling och cheddarostcréme med jalapeños med guacamole och salsa. Till det Corona med lime.

Till huvudrätt serverades en Rib eye steak 300g med hemmagjorda frittar, asgod BBQ-sås och ugnsstekta tomater. (Egentligen smörstekt majskolv men det gillar inte jag så vi bytte lite) En mycket god Zinfandel till. Två flarror på 4 personer. Det räcker.

Till efterrätt sedan fick vi en galet god chokladpaj med grädde och hallon. Och kaffe då.
Tyvärr fick jag ingen bild på den för jag hamnade i himlen och glömde bort det.

Jag gillade konceptet jättemycket och mina vänner också. Det känns naturligtvis att man är hemma hos någon men på ett bra sätt. Det är mysigt, gemytligt och det är sjukt gött att bli serverad mat i en lugn miljö där det går att prata ordentligt.

Värdinnan är väldigt duktig på att laga mat och är otroligt gästvänlig och trevlig.
Önskar ni kontakt så förmedlar jag den gärna.
Testa på om ni tycker att det verkar roligt. Jag skulle jättegärna göra om det. Helt klart.
Kanske dyker vi upp nästa helg igen. Kanske oannonserat. Vi får se.
Så 5 kopparmärrar av 5 möjliga.

Bakom en vanlig dörr i Majorna ryms en hemlig restaurang.







fredag 19 oktober 2012

Äntligen helg

Men åhå så skönt att det är helg. Det enda som är synd är att jag håller upp med godis just nu vilket innebär noll tuggmotstånd framför Skavlan. Känns ovant. Men tanken på att visa upp sitt ryggfläsk i en brudklänning med rygguringning kan skrämma den ihärdigaste av moffare.
Men räkor har jag fått. Och vin. Dessutom tackade vi av vår fina praktikant idag på jobbet med tårta förstås. Så det är naturligtvis inte sådär hemskt synd om mig. Lite synd men inte hemskt.

Helgen bjuder förhoppningsvis på både vila och kalas. I morgon skall jag ut på något spännande förstår ni. En Gerillarestaurang. Det är en hemlig restaurang, hemma hos någon där konceptet är ungefär detsamma som på en vanlig taverna förutom att någon lagar mat i sitt eget kök.
Jag tycker att det är ett roligt koncept. En blandning av att äta ute och få middag hemma.
Kocken känner vanligtvis inte gästerna och deltar alltså inte i middagen utan serverar, lagar mat och agerar värd eller värdinna.

Eftersom jag anar att vinet kommer att flöda så har jag tagit en halvdag ledigt på Söndag. Mamma är ur tjänst helt enkelt.

Men nu skall jag kolla in hos er och bänka mig för Skavlan.
God fredag.

För mig som gillar att smygäta passar Gerillarestauranger naturligtvis extra bra.

torsdag 18 oktober 2012

Kung sol

Javisst kan man gnälla över att det regnat nonstop i Göteborg på senaste tiden för det är definitivt lite tjatigt.
Men I can do regn. Det är okej. Förutom i kombination med träning. Och då pratar jag inte om någon hurtig blöt löprunda i leran regn utan ett helt vanligt bodycombatpass. Inomhus.

För det är tråkigt när man står där, sparkar och slår som en annan ninja och letar efter sig själv i spegeln men inte hittar rätt. Vad man dock ser är Ludvig den fjortonde (fast blond)som i samma kläder som man själv utför någon form av viftaktivitet.

Seriöst, man ska inte vara fåfäng på träning och sådant men fukt i kombination med svett är förödande för frillan. Och detta gäller ju egentligen inte bara träning i ordnade former. En löpning efter bussen i för varm jacka har samma effekt. När jag kommer fram till jobbet så ser jag ut som fåret Shaun. Inte ok. Inte snyggt.

Så idag bjuder jag på århundradets värsta bad hair day så här efter träningen.
Slå denna om ni kan.

Miss Friss

Det här kan man nästan sjukskriva sig för tror jag

onsdag 17 oktober 2012

En efterlysning

Mycket bra onsdag idag trots halv storm som fick mig att gå baklänges på väg till bussen.
Min syster kom igår kväll vilket var sjukt mysigt och i morse fick vi tid att busa med Spiggen som som vanligt blev överröst av presenter. Alfonsbok och Alfonstisha och en sladdrig lila sjögurka eller vad det var. Och en Lilleskutt-nyckelring eftersom Spiggen ganska mycket är som Lille skutt.
Snabb och ängslig. Mitt lilla hjärta.

Idag har jag en efterlysning.
Spiggen har en favotröja som han vill använda jämt. Han tycker att det är mycket snygg och bekväm. Ett toppenplagg helt enkelt.
Problemet är att den är inköpt för 100 år (Ja eller 1,5 iaf) sedan på en Polarn & pyretrea.
Den är i storlek 74 och han har kunnat använda den i långt över ett år eftersom han är en liten skrutt. Men nu börjar den bli lite tajt faktiskt. I armhålorna liksom. Och jag ängslas över vad Spiggen kommer tycka när vi måste kassera denna trotjänare. Arg kommer han att bli. Och ledsen.

Så nu kommer frågan. Finns det någon av er som kanske har denna tröjan i någon större storlek som Spiggen skulle kunna få köpa? Så kan jag obemärkt smuggla in den i hans garderob.

Om ni har den i stl 86 el nåt. Please, please, please.

Ja här är den.
Grymmaste plagget i stan.
Tycker Spiggen.



tisdag 16 oktober 2012

Solveig kan skatta sig lycklig

Gulligaste felringningen idag, när jag satt hemma och jobbade.
Jag svarade och där var en liten lomhörd tant, möjligtvis aningen förvirrad, i luren.
Hon berättade att hon skulle komma och hänga en kaka på min dörr som jag kunde äta av senare. (Obs! Snällt). Jag förklarade vänligt att trots att jag älskar kaka så verkar det inte bättre än att hon nog tyvärr ringt fel. Och efter mycket om och men så kom vi överens om att jag varken var hennes väninna Solveig eller ens hennes släkting Annika i Bohuslän, trots att vi bar samma namn.

"Jaha ja sa tanten" jaja men det var ju ändå tur för det var ju en mycket trevlig människa jag hamnade hos. (Jojo)

Men sedan blev hon mycket bekymrad "För nu får du ju ingen kaka som jag sa att du skulle få"
(Trodde hon inte att jag redan TÄNKT PÅ DET??? Life is a bitch)

Så då fick jag lova att jag skulle skaffa mig kaka på annat sätt.
Så det är väl bara att lyda antar jag.....

Vad man kan gå miste om här i livet.
Bild: arla.se



måndag 15 oktober 2012

Yogibudskap och Gardell



Måndag kväll med lakritste och pedikyr/manikyr.
Lakritste är ju så klart inte lika festligt som riktigt lakrits, det förstår ju varje och en var, men det är trevligt med de små budskapen man får på Yogitepåsarna. De kan man läsa och lura lite över och bli en bättre människa på kuppen. Och då slår man ju flera flugor i en smäll.

Hm. Undrar vad Spiggen säger om detta.
Jag hedrar väl vem jag vill, tänker Spiggen.
Oavsett.


Ikväll stålsatte jag mig återigen för att se Jonas Gardells mästerliga serie"Torka aldrig tårar utan handskar". Den är så fruktansvärt bra men så jobbig att varenda centimeter av mig värker under tiden och en lång stund efteråt. Jag vill blunda och låtsas att detta aldrig hänt.

Här ser ni den om ni missat den:

http://www.svt.se/torka-aldrig-tarar-utan-handskar/

Bröllopsinferno

Bröllopsmardrömmarna har börjat.
Vaknade kallsvettig vid tresnåret i natt och allt, allt, allt hade gått åt skogen.

Väl på plats i festlokalen med alla gästerna till bords hade mina toastmasters noll kontakt med kökspersonalen och ingen visste om/när det skulle bli tal eller mat.
Det fanns inga bordsdekorationer och förnuftig som jag var så valde jag att fokusera på det och ställde mig vid ett bord vid sidan och knåpade ihop några fula blomgrejer till borden. Allt medan gästerna ännu inte fått någon mat och minerna var sura.
Bordsplaceringen var också mycket märklig då alla utom en fick plats så hon fick sitta vid ett eget bord. Ny panik.
Väl till bords dök fotografen (Någons fru) upp tillsammans med sin polare svåra Lena och berättade att de egentligen hade tänkt avboka då det verkade bli sjukt trist det här. Taskigt. Sedan sjöng en släkting en konstig, skämmig sång med en raspig stämma så folk blev irriterade. Sedan höll min pappa som i verkliga livet är en snäll människa OCH en bra talare ett utomordentligt pinsamt och elakt tal som höll på att ta kål på mig. Jag försökte då lätta upp stämningen med att fråga min toastmaster om vi kanske kunde sjunga en sång men tyvärr hade hon glömt ta med några sånghäften och program. Otur. Peter var överhuvudtaget inte där (Men det var av någon anledning en ickefråga haha) och slutligen sa min syrra att det här blev inte så lyckat inte.Nej.
Sedan vaknade jag med svår ångest.

Tyvärr blir nog inte det här den sista drömmen av det här slaget. Skit också.

Illustration: Nausikaa

lördag 13 oktober 2012

Sommarens sista suck

Vi har varit vid lantstället idag då vi haft lite business i Huskvarna, där vi kollat på ett alternativ till festlokal för bröllopet. Sen gick vi en höstruskpromenad där vi alla nästan förfrös oss. Men jag blev förvånad över att vi fortfarande kunde hitta en sommarblomma här och var. De passade likaom inte alls in i landskapet längre. En smörblomma här och en blåklocka där och ganska mycket rödklöver. Så jag plockade dem jag fann och fick ihop en superfin sommarbukett. Kändes ganska otroligt tyckte jag. Se bara:

torsdag 11 oktober 2012

Bra folk helt enkelt

Jag har haft en superbra dag idag. En dynamisk dag på jobbet där det hänt grejer. Bra saker.
Och sedan skickade mamma ett sms om att Spiggen ätit en hel pannkaka till lunch. Kan kanske tyckas som en fånig sak att gå ner i brygga av glädje över, men jag blev så förbannat glad att jag bara gapade rakt ut på kontoret:
-SPIGGEN HAR ÄTIT EN PANNKAKA!!
Jag älskar mitt jobb. Jag älskar att jag i det läget får jubelrop från olika rum där 5 andra kvinnor ropar "JAAAAA" och gläds åt den ätna pankisen. Uppriktig glädje för vår skull eftersom de vet hur hungerstrejken frestat på och hur oroliga vi varit för Spiggeländet som bara blir smalare och smalare för var dag.
Jag arbetar med sådana fina och snälla personer att hjärtat blir en varm klump när jag tänker på det.
Ibland frågar folk hur det är att bara vara kvinnor blir arbetsplatsen. Blir det inte mycket catfights och backstabbing? Tjejer kan ju inte hålla sams, det vet man ju....höhöhö.
Då kan vi alltid helt ärligt säga att hos oss finns bara välvilja, snällhet där det inte ens är nödvändigt och alltid ett skämt i rockärmen. Även om jag hatar ordet vardagslyx så är det just vad detta är.
Slår aromaterapi och tygklädda/potpurrifyllda skoblock med hästlängder.

Bild lånad från: http://jagblommar.blogspot.se


onsdag 10 oktober 2012

Barnvaktsdags och Zumbaplåga.

Onsdagkväll och när jag kom hem från Zumban hade min mamma åter flyttat in för att vårda sitt lilla barnbarn. Det är tredje gången på två veckor som hon tagit tåget hit så att vi skall kunna jobba.
Jag sa att om hon skulle bo här så mycket så får hon snart börja betala hyra. Tur att hon har humor, mamma. För vi är väldigt, väldigt tacksamma.
Spiggen kryar på sig sakta men säkert men det blir ju inget dagis denna veckan. Han hostar och snorar och aptiten är fortfarande begränsad men nu accepterar han pågens kanelgifflar. Alltid något.

Zumban ja. Åh alltså. jag var ju sjukt pepp förra veckan då det var så roligt och jag kunde stegen och fick mersmak. Idag var Zumbasnubben sjuk och ersättarens pass var inte min kopp te. Svåra, tråkiga steg och långa pauser mellan låtarna. Men hon verkade absolut vara en fin människa. Snäll och trevlig på alla sätt och vis. Tyvärr hjälpte det inte. Jag kunde inte motivera mig till ett enda helhjärtat steg utan drog därifrån efter en halvtimme. Inte som ett statement vill jag påpeka. Det är pinsamt att gå tidigare. Man vill ju inte att hon skulle fatta att det var trist. Så jag låtsades ha huvudvärk och hade någon slags enmansteater där jag tog mig för huvudet och sådant. Ingen såg det men för mig kändes det bra. Jag är en snäll människa faktiskt. Men varför vara kvar om det inte är kul?
Bättre att gå hem och äta kaka.

En varierad kost enligt Spiggen
Bild: pagen.se



tisdag 9 oktober 2012

Vab-tisdag

Det är min första riktiga Vab-dag idag. Skall man högtidliggöra det eller åtminstone uppmärksamma det på något sätt? Kanske med något barkbröd eller så för att riktigt gnugga in att nästa gång vi kommer ha fulla inkomster igen antagligen är någonstans runt år 2020.
Spiggen har iaf haft gott om energi idag vilket är märkligt med den mängden mat han inte har ätit, men hällt ut på golvet. Han har fått i sig cirkus en halv oliv, två mikroskopiska bitar korv och två teskedar Ipren. Typ. Men han har druckit sin mjölk åtminstone så det får väl gå. Fast han är ju ingen tjockis direkt och denna fasta tar styggt på det lilla kroppsfluff han har. Han gör skäl för sitt smeknamn Spiggen. Han ser ut som en Spigg. Vår lilla herr mikroskopisk.

Vi har ägnat dagen åt ett Alfonsmaraton. Spiggen är lika förtjust i TV-serier som sina föräldrar och tar sig gärna ett riktigt långrace med flera avsnitt på en gång. Ni hör vilken usel morsa jag är som låter min unge kolla på TV. Om det är till någon tröst så hade jag den åtminstone inte som BARNVAKT medan jag själv hade lyxig egentid (= värt dödsstraff enligt Familjeliv) Nej, jag var tvungen att sitta med under varenda rafflande episod. Alfons käkar kakor, slår en liten kille, tappar bort sin farsas pipa och ställer till med kalas. Spännande grejer.

Jag missade Jonas Gardells nya TV-serie "Torka aldrig tårar utan handskar" igår så den tänker jag kolla in nu ikväll. Såg en trailer för den och det var knappt så jag fixade det. Jag har ju lovat mig själv att undvika saker som gör mig väldigt upprörd men jag bara måste se denna. Av en hel drös olika anledningar. Har ni sett första avsnittet? Vad tyckte ni?

Bara man håller huvudet varmt så kan man vara lättklädd resten, resonerar Spiggen och sportar boxertisha som sjukdagsstass.


måndag 8 oktober 2012

Bloggtorka del 2. Humorbrist.

Jag skrev ju förut att jag skulle återkomma med ny kraft och ordnat liv nu ikväll. Skriva lustigheter och briljanta observationer. Men vet ni, det går inte för jag är svintråkig ikväll. 0 humor. Har ingen lust till något annat än att äta mintchoklad och bita av mina naglar, de är lite långa nu så det är roligt men det är också där nivån ligger. Så antingen så skriver jag något skittrist och antagligen tjatigt och gnälligt. Kanske om hur trööött jag är eller hur jooobbig helgen har varit och hur synd det är om Spiggen (och om mig själv). Eller så struntar jag i det och håller tyst ikväll också. För er skull tänker jag.

Men jag kan bjuda på mitt favoritklipp med Tabita. Ni har säkert sett det förut men det är ju så grymt roligt.
.

Oh dear...

Bloggtorka p.g.a sjuk Spigg. Krupp och snuva, gråt och feber, halsfluss och vätskebrist, akuten, adrenalininhalationer och antibiotika. 3 Bamseklistermärken! Vi är alla i stort behov av en spahelg. Vi hörs ikväll igen när jag fått ordning på vårt liv.

fredag 5 oktober 2012

Äntligen fredag

Ah nu är det äntligen fredag. Spiggisen är lagd och det är dags att ta det lite piano.
Själv skall jag röra mig så lite som jag kan. Jag är fullständigt ledbruten av träningsvärk och kan endast gå om jag får utstöta ljud precis hela tiden. Pust och suck och stön. Men eftersom jag lovat mig själv en brudform utan ryggfläsk så känns det bra för det är i rygg (och triceps) som det känns mest. Hej smal.

Helgen blir lugn och bjuder på en liten visit hos mamma och pappa. Vi skall också försöka floppa oss in i vårt knökfyllda förråd då vi mycket praktiskt lagt våra höstjackor och skor i en låda längst ner, längst in bakom barnvagnar, högtalarstativ, ett skrivbord och en stor förbannad Fat boy. Operation huvudvärk men jag klarar inte en regnmånad till i ballerina.

Men nu godis, läskeblask, mysbrallor och andra fredagsattribut.


Kroppen i jump in the storehousepose
Bild: http://ungdesign.se

torsdag 4 oktober 2012

Högt och lågt på hälsofronten

Hör nu och häpna mina vänner.
Inte bara var jag uppe före tuppen och äntrade gymmet redan vid halv sju för en löptur och lite lyft.
Jag drog dessutom iväg igen nu på kvällen för ett Bodycombatpass. I know. Crazy.
Trodde jag skulle vara seg på kvällspasset men jag har aldrig varit piggare tror jag. Jag slog och sparkade som en Paulo Roberto på speed.
Kan kanske berott på morgonträningen. Att jag var så alert menar jag...eller p.g.a sockertripp eftersom jag återställde dagens kaloritappchock med att äta riktigt duktigt med onyttigheter. Typ oavbrutet under hela dagen.

Träffade nämligen min fina vän Jakob på lunchen och vi lurade lite på vart vi skulle gå för att få i oss lite hälsosam och näringsriktig lunch. Vi vägde nyttiga alternativ mot varandra. GI buffé eller kanske sallad osv. Tillslut valde vi sopp och tårtbuffén på Steinbrenner. Det var väl ett fint och förnuftigt val?
Efter kanske 5 tårtbitar mådde jag så sjukt dåligt att jag bara orkade 1½ kanelbulle till eftermiddagsfikat. Iofs var de stora men ändå. Det var lite svagt tycker jag.

I morgon skall jag försöka vara lite mer balanserad och normal. Både när det kommer till träning och mat. Inte jobba med ytterligheterna så mycket.För det är lite stört känner jag.


Som ni ser kom vissa tårtor även med frukt och grönsaker
= hälsosamt
Ovan ser vi både blåbär och hallon. Bland annat.

onsdag 3 oktober 2012

Hurtig onsdagkväll

Trotsade det eviga regnandet och gav mig iväg på Zumba ikväll.
Det var tydligen ett mycket poppis pass med en väldigt rörlig snubbe som hoppade runt och fick fin fart på alla tjejer. Det var roligt. Lite svårt visserligen men inte såå farligt.
Jag är faktiskt inte helsopig på det där. Alltså, jag är ju ingen Shakira direkt, det kan man inte med den bästa vilja säga, men jag är inte helt lost heller. Faktiskt. Vid ett par tillfällen såg jag helt normal ut och fötterna rörde sig superfort och i takt och allt. Resten av tiden undvek jag att kolla i spegeln men vad tusan...det var ju mitt första pass för den instruktören så jag är faktiskt lite nöjd. Man ska inte vara så hård mot sig själv.

Sitter och förhandlar med mig själv om jag ska orka med ett morgonpass före jobbet i morgon också.
Just nu känns det som ett väldigt lätt och självklart val som främjar hälsa och ett gott humör men jag anar att jag kommer tycka annorlunda vid halv 6 tiden i morgon. Möjligtvis. Kanske vill jag ta det lugnt och fira kanelbullens dag istället.

Vi får se.

Bild: http://stallgraflind.blogspot.se


tisdag 2 oktober 2012

Bästa, bästa Tess

Bästa efterjobbetdaten idag. Fantastiska Tess var på kurs i Götet och det är alltid lika underbart att träffa henne. Hon är verkligen ett positivt energiknippe och alltid har något fantastiskt just hänt henne. Så även idag. Hon är en bra exempel på att leva som man lär och jag får alltid med mig något nytt av henne. Hon får mig att tro på massa saker genom att med sitt eget liv visa vad som faktiskt är möjligt. Hon är en av mina nyaste och intressantaste kontakter i mitt liv och hon är redan väldigt viktig för mig. Idag var hon tuff och discofin. Man behöver glitter på en tisdag. Faktiskt.

Fin och klok och glad

Dagens lunchfynd

Kolla! Denna fann jag på 25% på Åhléns. Det är den klassiska Eight Hour fast i en lite finare burk. Doften är samma gamla räliga dock. Men den är verkligen grym. I går kväll tömde jag det sista ur min gamla tub och läkte ett heltrasigt nagelband på ja... 8 timmar faktiskt. Preeeecis som den utlovar. Och Spiggens torra små armar och kinder blir mjuka som siden.

måndag 1 oktober 2012

Föräldrarmöte och klädångest

Jag har varit på mitt livs första föräldramöte. Det är sjukt seriöst på dagis har jag märkt. Iaf så fick vi sitta på en bänk och ta del av det lärande som är våra knattars vardag. Vi fick se bilder på barnen  när de lekte i olika miljöer och så hade de märkt ut med ord allt som de lärde sig i just den typ av lek. Och det var mycket. Naturvetenskap, matematiska termer, demokrati och sådana viktiga saker. Det är annat än våra primitiva tittutlekar hemma. Den saken är ju klar.
Och så skall vi bli kallade på utvecklingssamtal. Jojo. Spiggens första utvecklingssamtal. Det ser jag sjukt mycket framemot faktiskt. Det skall bli roligt att se vad de säger. Jag hoppas att han har visat framfötterna tills dess. Utvecklats inom Naturvetenskap, matte och demokrati. För där finns brister.

Fast när jag tänker efter så har vi haft ett utvecklingssamtal tidigare. På BVC vid ettårskontrollen. Det gick inte så bra.

Kvällarna nu för tiden ägnar jag mig åt att fundera på vad en 2 åring behöver för kläder inför höst och vinterrusket. Det är en bra sak att ha ångest för tycker jag. Här finns att tänka och vrida på om man känner för det. Och det gör jag ju.
Skall man välja galon som inte andas eller funktionskläder som blir förstörda i torkskåpet? Skall man jobba med lager på lager eller ska man fjäska för förskolepersonalen genom att köra all in one? Är våra vinterkängor i varmfodrat goretex värdelösa för att de inte har gummi på hela ovansidan som hon på XXL antydde medan hon pekade på ett par andra som kostade en aning mer?
Vad ska man ha för vantar på ett barn som vägrar ha vantar?
Varför regnar det alltid i denna stad?
När kommer soc?

Frågor, frågor.

Förresten..från det ena till det andra. Banankakan jag gjorde igår blev svingod och det tyckte inte bara jag. Det var rykande åtgång på kontoret också. Det blir godare med smör, absolut, men chokladen satte piff.
Nästa gång kanske jag flippar ännu mer och testar med Stevia. Då blir det värsta bantarkakan.
Typ som en morotsstav.

Det är viktigt att ha växmån i sina gymnastikskor tycker Spiggen och passar på att visa upp hemmets stökigaste vrå 

Måndag morgon.

Och så var det måndag igen. Och ny månad. Vad veckorna går fort!!

Tänkte ta upp en måndagsutmaning igen som kort och gott skall gå ut på att göra det bästa av dagen. Aktivt. Hur kan din måndag bli lite, en aning bättre? Vad kan du göra för att förgylla din (Och kanske andras, om du känner dig sådan) dag? Hur kan du välja en tanke som känns lite bättre? Du kanske har en supersopig dag, vad vet jag? Och då är kanske positiva tankar och tacksamhetsdagböcker bara bortkastat nonsens.
Men kanske kan du tänka en bättre tanke åtminstone. Det behöver inte vara en superpositiv tanke eller ens en positiv alls, utan bara en som känns lite, lite bättre och sedan ännu en. Och ännu en.

Jag har jättelätt att fastna i negativa tankespiraler, katastroftänkande och stress. Har skrivit om det  flera gånger. För mig är det därför jätteviktigt att stanna upp och vara närvarande i steget och i den minut som råder. Var är axlarna? Alltid för högt upp. Var är tanken? Ofta på något världsproblem jag inte kan lösa. Hur känner jag mig i kroppen? Hjärtklappning och för trånga kläder.

Men av den lilla stunden kan man alltid göra något bättre. Tänka på något annat som känns bättre, snurra nacken några varv och sparka av sig skorna. Ta hand om sig själv på de sätt som finns tillgängliga just då, för något mer kan man inte göra. Men det kommer nya stunder, med nya möjligheter och jag försöker tävla med mig själv för att finna så många som möjligt.

Jag tror på själviskhet och att först och främst fokusera på att själv må bra. Det låter kallt och cyniskt men jag märkt att ofta är de mest "osjälviska" personerna de största egoisterna och martyrerna. Tar man hand om sig själv så får man kraft över till andra och man behöver inte heller andras omsorger på samma sätt när man ger dem till sig själv. Då tror jag man blir mindre krävande, mindre bekräftelsetörstande och trevligare på det hela taget.

När jag funderar på detta så kommer tanken alltid att Spiggen är väl ändå mitt allra viktigaste. Det är väl viktigast att han mår bra. Honom kan man väl inte sätta sig före? Och så känns det ju. Och  det är ju självklart till en viss del eftersom han är liten och inte kan ta hand om sig själv. Men samtidigt så är en självuppoffrande mamma inte så himla kul. Om man inte mår bra och tar dåligt hand om sig själv så har man inte så mycket ork och kraft att vara en bra mamma. Dessutom vill jag inte ge Spiggen budskapet att han skall uppoffra sig för någon. Jag vill ju inte att han går med på saker som känns fel eller gör saker som han inte mår bra av. Och förresten VILL jag ju ge Spiggen allt jag kan. Det i sig är ingen uppoffring. Men det är viktigt för mig att oftast få sova på nätterna, att få egen tid och att inte behöva gå på massa barnaktiviteter jag inte känner för eller orkar med. Då blir jag en snällare mamma. Jag hoppas att han blir en lycklig unge även om han aldrig fick gå på babysim (= min värsta mardrömsaktivitet.)

Men visst är det väl också så att man inte gärna vill att folk ska göra saker för en bara för att vara snälla? Jag vill att folk ger till mig när de vill ge, träffar mig endast när de vill träffas och säger snälla saker när de känns rätt för dem. När man märker att någon gör något fast de inte vill så känns det kass för alla inblandade så varför skall man själv bete sig så? Det är ju knappast så att man blir snålare och taskigare mot folk för att man bara gör sådant man vill. Tvärtom tror jag. När pressen och kraven är borta är åtminstone jag villigare än någonsin att ge. Och jag hoppas att de runt omkring mig ska känna att när jag gör snälla saker så är det för att jag verkligen vill det.

Så, det var det. Fokusera på dig själv idag. För allas skull.
Kram och trevlig oktobermåndag.

Bild lånad från: http://www.wearekingstreet.com